Leonard Weber Landgren: Här är FI:s viktigaste frågor just nu
• ”Det känns jättejättespännande, tycker jag, jag ser väldigt mycket fram emot uppdraget”, säger Leonard Weber Landgren, ny verksamhetsområdeschef för Försäkring på Finansinspektionen.
Omvärldsfrågorna, konsumentskyddet och klimatriskerna är de viktigaste frågorna för Finansinspektionen framöver på försäkringsområdet. Det säger Leonard Weber Landgren, nybliven verksamhetsområdeschef för Försäkring på FI, i en intervju med Sak & Liv.
I slutet av juni meddelades att Leonard Weber Landgren utsetts till ny verksamhetsområdeschef för Försäkring på Finansinspektionen. Han har arbetat på Finansinspektionen sedan 2014 och kommer närmast från rollen som avdelningschef för Försäkringsrätt. Den 15 juli tillträdde han sitt nya uppdrag och efterträdde då Åsa Larson som lämnade sitt uppdrag som verksamhetsområdeschef för Försäkring i januari i år. Erika Goldkuhl har sedan dess varit tillförordnad chef för verksamhetsområdet Försäkring.
Sak & Liv har intervjuat Leonard Weber Landgren om planerna för verksamhetsområdet Försäkring framöver.
Grattis till ditt nya jobb. Hur känns det?
— Det känns jättejättespännande, tycker jag, jag ser väldigt mycket fram emot uppdraget. Jag har varit på FI ganska många år, även om jag gjorde en kort sejour till Avanza för att sedan komma tillbaka. Eftersom jag har varit på försäkringsområdet ganska stor del av den tiden, känns det extra kul att nu få leda hela området.
Du har ju redan tidigare haft en tung roll på FI, som avdelningschef för försäkringsrätt. Vad skulle du säga är de viktigaste skillnaderna på det nya uppdraget jämfört med den roll du har i dag?
— Det absolut främsta är att det är ett bredare och ett större ansvar. Som rättsavdelningschef har mitt ansvar handlat om de rättsliga frågorna. Nu i den nya rollen handlar det om att få ihop hela verksamheten. Det rättsliga frågorna är förstås fortsatt centrala, men fokus kommer nu på hela bredden i uppdraget. Det stora som tillförs är ansvaret över tillsynsverksamheten som inte har legat på rättschefsrollen. En annan ganska stor skillnad är jag dessutom ingår i FI:s ledningsgrupp. Det innebär att FI-hatten behöver vara på i än större utsträckning.
Vad tänker du kan göra dig till en bra områdeschef på FI?
— I grund och botten tänker jag att det är för att jag tycker om människor och tycker om att hitta lösningar på komplexa problem. Jag har också nytta av erfarenheten från myndigheten och har jobbat med flera frågor och har en stor förståelse för organisationen och verksamheten. Jag är ju jurist, men även utbildad ekonom. Eftersom jag kommer från en rättsavdelning nyligen har jag mina juristglasögon på mig, men det underlättar att ta in bredden i uppdraget att jag har förståelse även för ekonomi och har arbetat nära de andra avdelningarna i min tidigare roll.
Du säger att du tycker om att arbeta med människor och uppskattar att lösa komplexa problem. Hur skulle du säga att detta yttrar sig i praktiken?
— Jag driver ett ledarskap som innebär stor frihet under ansvar, vilket förhoppningsvis leder till att medarbetarna gör ett så gott jobb som möjligt utifrån förutsättningarna. Det är ju också väldigt kul som ledare när man ser medarbetarna växa och gör det som de tycker är det bästa. Ofta innebär det att de tar sig an en uppgift på ett sätt som jag aldrig kunnat tänka ut.
— När det gäller att lösa komplexa problem, handlar det i grund och botten om att försöka förstå vad kärnproblematiken är. Man behöver bena upp vilka kärnfrågorna är och inte börja lösa en fråga som inte är helt tydlig. Därefter kan man laborera med olika lösningar. Den typen av problemlösning tycker jag är väldigt stimulerande. Jag tyckte till exempel att det var väldigt kul att jobba med genomförandet av IORP II-direktivet. Det var ett EU-direktiv som skulle genomföras i svensk rätt som innebar att vi var tvungna att konstruera bland annat kapitalkravsregler för de blivande tjänstepensionsföretagen. Dessutom handlade det om rörlig materia, vi hade ett datum när direktivet skulle vara genomfört och parallellt med lagstiftningsarbetet inom Regeringskansliet jobbade vi med FI:s föreskrifter. Där var det verkligen mycket av problemlösning för mig och för alla som jobbade med projektet.
På vilket sätt tror du att branschen kan komma att märka att du blir ny chef för försäkringsområdet?
— Ska jag vara krass så är min förhoppning att branschen inte ska märka någon skillnad. Vi är ju en områdesledningsgrupp och ett helt verksamhetsområde som arbetar tillsammans och vi fortsätter att arbeta strukturerat enligt samma utgångspunkter som tidigare. Det viktiga är att vi har en sund bransch och att marknaden erbjuder produkter som är bra för konsumenterna. Sedan är det klart att den som leder området sätter tonen, men det är nog lite för tidigt att sia om vad som händer.
Du har haft olika roller på Finansinspektionen sedan 2014, med ett kort avbrott för anställningen vid Avanza. Vad skulle du säga är de största förändringarna på FI under de år som du har varit där?
— Framförallt är det att vi har vuxit mycket, det är nästan tre gånger så många medarbetare i dag som när jag kom hit. I den bemärkelsen är vi en annan typ av organisation. Regelverken har blivit fler, komplexiteten har ökat. Så den växande omfattningen är nog den största förändringen.
Nu talas det inom EU om avreglering på ett helt annat sätt än tidigare. Det är Omnibusdirektiv, det är Draghi-rapporter och tal om att Europa måste ha mindre reglering för att inte halka efter. Kommer det på sikt att leda till verkliga regelförenklingar för branschen?
— Ja, det tror jag. Vi ser regelförenklingar på gång där man reducerar bördan för företagen. Det är något som vi tror kommer att märka och synas på sikt. Vi försöker också ha en dialog med branschen om vilka delar av regelverken och tillsynen som upplevs som mest betydelsefulla men även vilka delar som upplevs betungande till låg nytta. Generellt sett är det bra om vi kan arbeta för ytterligare regelförenklingar och i samband med det också skapa ökad tydlighet för branschen. Utgångspunkten måste vara att regelverken är kärnfulla och tydliga och att vi har sunda företag som vet vad som gäller — så att de kan utveckla sin verksamhet och inte vara ängsliga när de anstränger sig och försöker göra rätt. Min klara uppfattning är att försäkringsbolagen vill göra på rätt sätt, men det behöver också vara en bra balans där inte regelverken tynger ner verksamheten alltför mycket.
Vad är din egen tanke om vad som borde förenklas?
— Jag tänker inte minst på rapporteringen till FI. Alla inser nog att vi behöver rapportering — men det måste vara något vi och andra kan använda och som heller inte tynger branschen för mycket. Det får inte bli så att regler är det enda som försäkringsbolagen jobbar med. Reglerna ska i grunden ge förutsättningar för bra produkter och sunda företag, inte finnas till för sin egen skull.
Kan du peka ut några av de mest betydelsefulla ärendena som du har hanterat under dina år på Finansinspektionen?
— Regelverksimplementeringen av IORP II är ett projekt som sticker ut, om jag ska peka på något särskilt. Det pågick under lång tid och många som arbetade med det, det var en otrolig kraftsamling från FI:s sida. Men egentligen är det kanske inte de enskilda ärendena som sticker ut, utan helheten — att löpande få arbeta med samhällsviktiga frågor, i stort och smått.
Om vi blickar framåt: Vad tänker du är de viktigaste frågorna för FI:s tillsyn framöver när det gäller försäkringsbranschen?
— Jag ser framförallt två stora saker. Det är omvärldsläget i vid bemärkelse, och konsumentskyddet. Omvärldsläget handlar om företagens förmåga att klara av sina uppgifter i en osäker omvärld. Vi har under lång tid haft ett lågränteläge, följt av kraftigt höjda räntor som vi är på väg att komma ur, hög inflation, vi har sett stora fluktuationer på marknaderna och ser också att omvärlden är osäkrare. Allt detta är högt upp på vår priolista — inklusive förstås cyberrisker, det är naturligt att de riskerna ökar i en mer digital värld.
— När det gäller konsumentskyddet är vårt fokus att konsumenter ska erbjudas bra produkter och tjänster med konsumentnytta i fokus. Ett exempel är den pågående frågan om bolånerabatter vid pensionsflyttar. Ett annat område är behovet av vissa försäkringsprodukter, där man som konsument kanske redan har en försäkring som täcker ens behov, och där en nischad produkt kanske är onödig.
— Sedan har vi dessutom klimatriskerna och de olika aspekterna av det som påverkar branschen och försäkringstagarna.
Vad skulle du säga är nästa steg kring bolånerabatterna och pensionsflyttarna?
—Det är en aktuell fråga som vi problematiserar kring. Att ha möjlighet att flytta sin pension är absolut av godo, men det är viktigt att ha med sig att flyttar alltid ska göras i den framtida pensionärens intresse, det är det som ska vara styrande. Då kan man ställa sig frågan om till exempel en kortsiktig bolånerabatt väger upp att man kanske byter till en pensionsprodukt som inte är den den långsiktigt bästa.
När det gäller klimatrisker har det diskuterats om svenska försäkringsbolag framöver avstår från att erbjuda försäkring för bostäder i utsatta områden, på motsvarande sett som vi har sett i USA. Hur tänker du om de riskerna?
— Det är just därför vi har den risken högt upp på vår dagordning. Vi granskar just nu hur dessa risker kan komma att påverka konsumenters försäkringsskydd. Det är fler samhällsaktörer som är delaktiga, som frågan om var man får bygglov för nya bostäder. Men försäkringsbranschen är betydelsefull här, och det är viktigt att företagen gör vad de kan för att det inte ska uppstå försäkringsgap för vissa försäkringstagare.
Kan du säga något om hur du ser på den svenska försäkringsbranschen generellt?
— Det är en väldigt bred fråga. I grunden har vi en försäkringsbransch som mår bra. Det finns en genuin vilja att sätta konsumenten i första rummet och jag förutsätter att man fortsätter med det.
Vilka områden skulle du vilja bli bättre på inom försäkring för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt som områdeschef?
— Massor av saker — jag är långt ifrån fullfjädrad! Hos oss jobbar i huvudsak jurister, ekonomer och aktuarier. Av dessa tre kategorier är det nog det aktuariella som ligger längst ifrån mig, det kommer jag behöva lägga krut på. I det ligger bland annat att säkerställa att vi har drivna och kompetenta medarbetare som kan utföra det, i min åsikt, mycket viktiga samhällsuppdrag som vi har. Vi måste behålla och attrahera kompetenta medarbetare.
Slutligen — går det att säga något om när det kan komma ett beslut från FI i de ärenden som gäller investeringarna i Hemstaden Bostad?
— Jag förstår att det är spännande och att frågan kommer, men tyvärr har jag inte ett bättre svar än att det pågår. Jag kan inte berätta mer än vad som har sagts tidigare, det är komplexa utredningar som genomförs, säger Leonard Weber Landgren till Sak & Liv.
