Därför underskattar småföretagare sitt försäkringsbehov
Det är ett av de mest ihållande problemen på den svenska företagsförsäkringsmarknaden. Trots att kunskapen om risker ofta finns där, trots att konsekvenserna av att stå utan skydd kan vara förödande, och trots att marknaden erbjuder produkter för alla verksamhetsstorlekar, väljer en stor andel svenska småföretagare att vara oförsäkrade eller felförsäkrade. Frågan för branschen är inte bara hur man säljer fler försäkringar, utan varför problemet kvarstår och vad som faktiskt krävs för att förändra det.
Siffrorna talar sitt tydliga språk
En undersökning från 2023 av Trygg-Hansa visar att hela 27 procent av svenska småföretag saknar en företagsförsäkring, vilket motsvarar ungefär 300 000 oförsäkrade småföretag. Det är anmärkningsvärt i ett land med hög försäkringstäthet i övrigt och en välutvecklad bransch med ett brett produktutbud.
Siffrorna bekräftas av en undersökning från Småföretagarnas Riksförbund som visar att omkring en femtedel av Sveriges småföretagare aldrig tecknar försäkring för sin verksamhet eller är felförsäkrade. De vanligaste orsakerna är att många anser att de inte har råd, eller chansar och hoppas att inget kommer att hända. Vad som är särskilt anmärkningsvärt är att kunskapen inte nödvändigtvis saknas. Trots att så pass många saknar försäkring har många småföretagare ändå hyfsat god kännedom om vilka försäkringar de behöver. Gapet mellan kunskap och handling är med andra ord det verkliga problemet, och det är ett gap branschen hittills inte lyckats stänga.
Missuppfattningarna som driver underförsäkringen
En av de mest seglivade myterna på marknaden gäller hemförsäkringens räckvidd. En vanlig missuppfattning bland småföretagare är att hemförsäkringen täcker företaget, i synnerhet bland de egenföretagare som arbetar hemifrån. Men en hemförsäkring skyddar inte företagets saker, ansvar mot kunder eller mot avbrott i verksamheten.
Pandemin förstärkte det här problemet snarare än löste det. I samband med att verksamheter plötsligt flyttade in i hemmen uppstod en vanlig missuppfattning att företagets utrustning per automatik omfattades av antingen hemförsäkringen eller företagsförsäkringen. Är det företagets utrustning omfattas den generellt inte av hemförsäkringen, och vissa försäkringsbolag som erbjuder företagsförsäkring exkluderar till och med detta.
En annan utbredd missuppfattning gäller vad avbrottsförsäkringen faktiskt täcker. Det är en vanlig missuppfattning att en avbrottsförsäkring skyddar mot verksamhetsavbrott oavsett orsak. Avbrottsmomentet är kopplat till egendomsförsäkringen, vilket innebär att det krävs en ersättningsbar egendomsskada för att det påföljande avbrottet ska skyddas. För ett tjänsteföretag utan lokal eller tung utrustning kan det innebära att försäkringen ger ett skydd som ser brett ut på papperet men som i praktiken sällan träffar de verkliga riskerna i verksamheten.
Kostnad upplevs som hinder, men kalkylen stämmer inte
Uppfattningen att försäkring är en kostnad man kan skjuta upp eller välja bort är djupt rotad hos många småföretagare, särskilt i uppstartsfasen. Det är ett rationellt beteende i ett pressat ekonomiskt läge, men det bygger på en felaktig kalkyl. Utan ett fullgott försäkringsskydd riskerar företagaren i värsta fall att förlora företaget, och en av de vanligaste skadorna som drabbar småföretagare är ansvarsskador, det vill säga att företagaren blir krävd på skadestånd.
Att se försäkring som en kostnad går att ifrågasätta eftersom det dels är avdragsgillt, dels ett sätt att kunna fortsätta bedriva verksamheten om något händer. Ändå når det argumentet uppenbarligen inte fram till den fjärdedel av marknaden som väljer att stå utan skydd. Det är en kommunikationsfråga lika mycket som det är en produktfråga, och branschen bär ett ansvar för att budskapet når fram på ett sätt som resonerar med målgruppen.
Felförsäkring är lika allvarligt som att sakna försäkring
Det är lätt att fokusera på de oförsäkrade, men de felförsäkrade är ett minst lika stort problem. En företagare kan ha en företagsförsäkring och ändå stå utan skydd när det verkligen behövs, om försäkringen inte matchar verksamhetens faktiska risker. Trots att försäkringsgivaren kan erbjuda en kombinerad företagsförsäkring som enligt dem är skräddarsydd för verksamheten finns det ofta luckor i skyddet. Orsakerna kan dels bero på att försäkringsgivaren inte vill erbjuda ett bredare skydd eller att man faktiskt saknar detaljkunskap om kundens specifika behov.
Det gäller inte minst för verksamheter med geografisk spridning eller internationella kundrelationer. De flesta försäkringsgivare som erbjuder småföretagarförsäkringar erbjuder sällan en omfattning som sträcker sig utanför Norden. Om man som företagare har kunder inom EU täcker försäkringen inte tvister som uppkommer med motpart vars hemvist är belägen där. För ett växande bolag med kunder i övriga Europa är det en lucka som kan få allvarliga konsekvenser.
Underförsäkring är en annan vanlig fallgrop. När man tecknar en egendomsförsäkring är det viktigt att gå igenom vad egendomen faktiskt är värd och se över vilket värde försäkringen täcker. Om man inte uppgett rätt värde på egendomen kan företaget bli underförsäkrat, vilket innebär att ersättningen från försäkringen inte täcker värdet av den förlorade egendomen. Det är ett problem som kan vara omöjligt att identifiera förrän skadan redan har inträffat.
Rådgivningens avgörande roll
Det grundläggande problemet är att behovsanalysen kräver kompetens som de flesta småföretagare inte besitter och inte har tid att bygga upp. En enskild firma med tre anställda som säljer konsulttjänster har helt andra risker än ett lagerföretag med tung utrustning eller en restaurang med daglig kontanthantering. Standardlösningar fångar inte det.
Det är just i den miljön som rådgivningens roll borde bli tydligare. En tillförlitlig genomlysning av faktiska risker, kopplad till ett anpassat produktförslag, skapar både bättre kundnytta och en mer hållbar affärsrelation än ett standardpaket sålts digitalt utan kontext. Branschen har investerat mycket i att göra det enklare att teckna försäkring, men kanske inte lika mycket i att göra det enklare att förstå vad man faktiskt köper.
Digitala jämförelseplattformar som JämförSmart fyller en funktion i det ledet genom att öka transparensen kring utbud och pris, vilket sänker tröskeln för den företagare som ändå vill ta ett aktivt beslut. Men plattformarna löser inte kunskapsgapet i sig, de förutsätter att företagaren redan vet vad de behöver jämföra. Kombinationen av tillgänglig jämförelsedata och kvalificerad rådgivning är troligen det som krävs för att nå de 300 000 som idag väljer att stå utan skydd.
Vad branschen kan göra annorlunda
Problemet med underförsäkrade småföretagare är inte nytt och det har inte löst sig av sig självt. Det kräver ett aktivt förhållningssätt från branschens sida, både vad gäller produktutveckling, kommunikation och distribution.
En viktig del handlar om att möta företagaren i ett skede där behovet är tydligt, exempelvis vid nyregistrering av bolag, vid upphandlingar där försäkring krävs som villkor, eller i samband med att verksamheten förändras och växer. Försäkringsbehoven varierar över tid och de uppgifter som ligger till grund för försäkringen behöver kontinuerligt uppdateras. Det lönar sig att regelbundet konkurrensutsätta både rådgivare och försäkringsgivare så att företagaren betalar rätt premie för rätt skydd.
En annan del handlar om att förenkla produkterna utan att kompromissa med täckningen. Komplexiteten i villkorslandskapet är i sig ett hinder. En företagare som inte förstår vad som faktiskt täcks väljer antingen fel produkt eller väljer att inte välja alls. Branschen har ett ansvar för att begriplighet blir en konkurrensfördel, inte en eftergift.
Avslutning
Att 300 000 svenska småföretagare är oförsäkrade är inte ett marginellt problem. Det är ett systemfel i hur branschen når ut till sin viktigaste målgrupp. Lösningen kräver troligen en kombination av bättre rådgivning, enklare produkter, smartare distribution och ett mer aktivt arbete med att nå företagare i rätt ögonblick. Branschen har verktygen. Frågan är om viljan och prioriteringen finns på plats.
