Hovrätten över Skåne och Blekinge kommer i sin dom fram till samma påföljd som tingsrätten när det gäller den tidigare skadehandläggare vid Folksam, som dömts för att ha arrangerat 77 falska skadeanmälningar med utbetalningar på totalt 2,8 miljoner kronor. Hon döms därmed även i hovrätten till två år och åtta månaders fängelse.
Bedrägerierna med de 77 falska skadeanmälningar genomfördes under november 2020 till mars 2021, det vill säga under pandemin, då hon framförallt arbetade hemifrån.
Folksam upptäckte och polisanmälde bedrägerierna i mars 2021, och i samband med detta avslutades hennes anställning.
Tillvägagångssättet vid bedrägerierna var att anlita utomstående personer som lämnade in falska skadeanmälningar. Skaderegleraren betalade ut pengar, och de utomstående fick behålla en viss andel av skadeersättningen medan resten betalades till skaderegleraren. Det Folksam reagerade på var bland annat att hon hade ovanligt många skadeärenden med skadebelopp som översteg 30 000 kronor. Folksams undersökningar visade också att det inte fanns inkommande telefonsamtal om de anmälda skadorna som motsvarade skadereglerarens noteringar i skadeärendena.
Av polisutredningen framgick att någon — troligen en extern medhjälpare till handläggaren — år 2021 lade upp en story på Snapchat med lydelsen: ”Någon med Folksam hemförsäkring som vill tjäna 8-12 tusen kronor riskfritt? Skriv i chatten vid intresse. (en vän jobbar inom folksam)”.
Polisutredningen ledde till åtal år 2023. Den tidigare skadehandläggaren åtalades även för bidragsbrott mot Finans- och Försäkringsbranschens a-kassa eftersom hon anmält att hon varit arbetslös trots att hon samtidigt fått en heltidslön från en anställning.
Tingsrätten gick i sin dom förra året helt på åklagarens linje. Så här skrev rätten i domen om omständigheterna kring de falska skadeanmälningarna:
— Enligt tingsrättens bedömning finns det inte någon annan rimlig förklaring än att NN uppsåtligen upprättat falska skadeanmälningarna hos Folksam eftersom dessa upprättats av henne utan att försäkringstagarna eller någon annan ringt in och anmält skadorna. Brottet har förutsatt att någon av Folksams handläggare varit införstådd med upplägget. Det har inte framkommit att någon annan handläggare än NN varit involverad i aktuella skaderegleringar. Utredningen är entydig. NN har därmed uppsåtligen missbrukat sin förtroendeställning hos Folksam när beslut om utbetalning för falska skadeanmälning skett genom direktreglering om totalt 2,8 mkr. NN agerande har medfört motsvarande skada för Folksam.
Både åklagare och den åtalade överklagade domen. Den före detta Folksamanställda ville frias helt från misstankarna, eller åtminstone få en lindrigare påföljd, medan åklagaren tvärtom yrkade på strängare påföljd.
Hovrätten för Skåne och Blekinge kommer i sin dom fram till att det handlade om 77 olika brott, medan tingsrätten menade att det rörde sig om ett enda samlat fall av brottslighet. I sak ändrar dock denna bedömning ingenting eftersom hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att två år och åtta månaders fängelse var en lämplig påföljd.
Så här skriver hovrätten bland annat i sin dom:
— Hovrätten anser vid en samlad bedömning att vart och ett av de 77 brotten ska rubriceras som grov trolöshet mot huvudman./…/ Trots att en annan bedömning har gjorts i fråga om antalet begångna brott delar hovrätten tingsrättens uppfattning om straffvärde, val av påföljd och straffmätning. Tingsrättens domslut ska således fastställas även i fråga om påföljd.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades i april.

