Etikett: Infostat

LF: Nu växer klyftorna bland hushållen i Sverige

Posted on april 14, 2026 by - Allmänt

Nu växer klyftorna i de svenska hushållens ekonomi. Allt fler uppger att de har små marginaler – samtidigt som en växande grupp får mer pengar över. Det konstaterar Länsförsäkringar med utgångspunkt från en färsk undersökning. 

Undersökningen genomfördes i mars av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar och bygger på svar från 1 780 personer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

I dag har 25 procent av svenskarna mindre än 500 kronor kvar dagen före lön, vilket är en ökning från var 20 procent för ett år sedan. Samtidigt har andelen hushåll ökat som har 15 000 kronor eller mer kvar dagen före lön.

– Utvecklingen visar på en ökad polarisering i hushållens ekonomi. Samtidigt kan vårbudgeten ge ett välbehövligt tillskott men det finns också en risk att det inte når de hushåll som har det tuffast, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

Andelen som uppger att de har i stort sett ingenting kvar ökar från 12 procent i mars 2025 till 15 procent i mars 2026.

– Att andelen som har i stort sett ingenting kvar ökar är ett varningstecken. De här hushållen är extra sårbara för kostnadsökningar oavsett om det gäller mat, räntor eller energi, områden som alla påverkas av det rådande omvärldsläget, säger Stefan Westerberg.

14 procent av svenskarna svarar att de har 15 000 kronor eller mer kvar i plånboken i slutet av månaden, jämfört med 11 procent föregående år. I ”mittensegmentet”, de som har mellan 1 000 och 14 999 kronor kvar, syns inga större förändringar.

Länsförsäkringar: Varannan svensk sparar skatteåterbäringen

Posted on mars 25, 2026 by - Allmänt

Nästan varannan svensk, 45 procent, planerar att spara sin skatteåterbäring, framgår det av en ny undersökning från Länsförsäkringar.

Undersökningen genomfördes i mars av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar, med totalt 1 570 svarande.

I undersökningen har Länsförsäkringar frågat vad svenskarna planerar att göra med årets skatteåterbäring. Resultaten visar bland annat att sparande är högst prioriterat. Bland de som får skatteåterbäring uppger 45 procent att de i första hand kommer att spara pengarna. På andra plats ligger resor eller semester, med 16 procents svar, och att unna sig något extra, 11 procent.

– Att spara pengarna är ett klokt val som stärker privatekonomin och en bra buffert ökar motståndskraften mot oväntade utgifter. För den som har dyra lån kan det samtidigt vara bra att använda pengarna till att minska skulder, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

Bland personer med mycket god ekonomi uppger 61 procent att de sparar pengarna. Bland de med svag ekonomi är det vanligaste svaret att skatteåterbäringen går till att betala av skulder, 23 procent.

På frågan om vad man sparar till svarar en majoritet, 54 procent, att pengarna går till en buffert för oförutsedda utgifter.

– Det är tydligt att alla inte har möjlighet att spara. För många handlar det om att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt ser vi att en stor andel använder skatteåterbäringen till att stärka sin buffert, vilket är ett klokt och tryggt val, säger Stefan Westerberg.

Den som godkänt deklarationen digitalt utan ändringar senast den 31 mars, får pengarna utbetalade någon gång mellan den 7 och 10 april. Den som lämnar in deklarationen senast den 4 maj får sin eventuella skatteåterbäring mellan den 9 juni och 12 juni.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


LF: Varannan svensk har svårt att klara en oförutsedd utgift

Posted on februari 16, 2026 by - Allmänt

Nästan varannan svensk skulle ha svårt att klara en oväntad utgift på 25 000 kronor, enligt en ny analys från Länsförsäkringar.

Undersökningen genomfördes i januari av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar och omfattade totalt 1 520 personer.

Summan 25 000 kronor är tänkt att spegla vanliga oväntade kostnader i vardagen, till exempel en vitvara som går sönder, en bil som behöver repareras eller en akut tandläkarräkning. Av undersökningen framgår att 45 procent – nästan varanannan – uppger att det skulle vara svårt – eller omöjligt – att klara en oväntad utgift på 25 000 kronor. Andelen som svarar att det skulle vara omöjligt har ökat över tid till i dag 21 procent. I december 2021 var andelen 14 procent vilket kan jämföras med 21 procent i januari 2026.

– Svenskarnas buffertsparande tog stryk under krisåren och har inte helt återställts, vilket är tydligt bland de med svagare ekonomi. Den grupp som har det allra tuffast har inte återhämtat sig i samma takt som andra hushåll, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

Kvinnor och ensamstående är tydligt överrepresenterade i gruppen med svag buffert. 25 procent av kvinnorna och 28 procent av de ensamstående svarar att utgiften är omöjlig att hantera.

– Den ekonomiska motståndskraften har kraftigt försvagats i grupper som hade det tufft redan innan krisåren. När bufferten väl är tömd tar det lång tid att bygga upp den igen, särskilt när vardagsekonomin fortfarande är ansträngd, säger Stefan Westerberg.

Samtidigt har svenskarnas buffertar i genomsnitt fyllts på, drivet av de mer resursstarka hushållsgrupperna.

– Svenskarna får mer pengar i plånboken under året och det finns goda förutsättningar att hålla i sparandet och återställa bufferten för de som har möjlighet. Kom ihåg att bufferten är hushållets ekonomiska livlina och utan den riskerar en plötslig utgift eller inkomsttapp snabbt bli en djupare kris, säger Stefan Westerberg.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Länsförsäkringars analys av undersökningen.


Länsförsäkringar: Så ändras livsstilen efter pensioneringen

Posted on januari 12, 2026 by - Pension

En ny undersökning från Länsförsäkringar visar att 59 procent av pensionärerna har gjort någon form av ekonomisk förändring i samband med att de gick i pension. Den vanligaste förändringen är att dra ned på konsumtionen av kläder och prylar.

Undersökningen genomfördes av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar bland 890 pensionärer under februari – mars förra året.

I undersökningen uppger 59 procent av dagens pensionärer att de gjort en eller flera olika ekonomiska förändringar sedan de gick i pension. Den vanligaste förändringen är att minska konsumtionen av kläder och prylar, något som 33 procent anger att de har gjort. 24 procent uppger att upplevelser, exempelvis resor, har fått stryka på foten. 14 procent anger att de har flyttat till ett mindre boende. 11 procent uppger dock att de har ökat sin konsumtion av upplevelser.

Det framgår av undersökningen att skillnaderna mellan olika inkomstgrupper är stora. Det är – inte helt överraskande – pensionärer med lägre inkomster som drar ned på konsumtionen, medan de med högre inkomster kan behålla eller öka sin konsumtion efter pensionen. Bland låginkomstpensionärer har 19 procent flyttat till ett mindre boende, jämfört med 7 procent bland dem med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westberg i en kommentar.

Undersökningen pekar också på könsskillnader. 66 procent av kvinnorna uppger att de har minskat sin konsumtion av kläder, prylar eller upplevelser vilket kan jämföras med 48 procent av männen.

– Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär. Det viktigaste är att i god tid skaffa sig en realistisk bild av pensionen och anpassa ekonomin efter den nya verkligheten. Gå igenom hur inkomster och utgifter förändras när arbetslivet tar slut, säger Stefan Westerberg.

Länsförsäkringar: Så mycket ökar svenska folkets julkappsköp i år

Posted on december 8, 2025 by - Allmänt

I år kommer svenskarna att handla julklappar för i genomsnitt 3 350 kronor, enligt en undersökning från Länsförsäkringar. Det är en ökning från förra årets nivå som var på 3 000 kronor.

Undersökningen genomfördes under november av Infostat på uppdrag av Länsförsäkringar, bland 1 510 tillfrågade i åldern 18–84 år.

Inte helt överraskande beror nivån på julklappsbudgeten på inkomsten. De med högre inkomster lägger i snitt 5 106 kronor på juklklappar jämfört med låginkomsttagare som i snitt lägger 1 969 kronor.

– Ökningen beror på att allt har blivit dyrare de senaste åren och det gäller även julklappar. Samtidigt är de ekonomiska klyftorna tydliga när det lackar mot jul och de som har råd att lägga mer kommer göra det, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

22 procent av de tillfrågade uppger att de spenderar mer pengar på julklappar än vad de egentligen anser sig har råd med, och 36 procent anger att de gör av med mer pengar än de egentligen vill.

– Barnfamiljer är ofta beredda att satsa extra på julen trots att pengarna kanske inte alltid räcker till. Det är lätt att vilja köpa den där leksaken till sitt barn även om den egentligen är för dyr. Försök prata igenom situationen med familjen om du har små marginaler så förväntningarna hamnar på en rimlig nivå, säger Stefan Westerberg.

Så här har olika grupper av intervjupersoner svarat på frågan ”Hur mycket pengar kommer du att spendera på julklappar i år?” i Länsförsäkringars undersökning:

Grupp Belopp
Genomsnitt samtliga 3 348 kr
Med hemmaboende barn 4 541 kr
Utan hemmaboende barn 2 775 kr
Sammanboende 4 070 kr
Ensamstående 2 365 kr
Mindre än 20 000 i månadsinkomst 1 969 kr
20 000 – 40 000 i månadsinkomst 3 064 kr
Över 40 000 i månadsinkomst 5 106 kr

LF: Här är pensionärernas bästa ekonomiska tips till unga

Posted on april 28, 2025 by - Allmänt

Spara mer till pension och buffert! Undvik onödig skuldsättning och lev inom dina tillgångar! Det är de bästa ekonomiska råden som dagens pensionärer skulle vilja ge till sitt yngre jag, enligt en ny undersökning från Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar har frågat dagens pensionärer om vilka ekonomiska råd de skulle ge till sitt yngre jag, baserat på deras egna erfarenheter om privatekonomi, jobb, karriär och familjeliv. Undersökningen genomfördes av Infostat under perioden 24 februari – 3 mars, i en slumpmässigt rekryterad webbpanel bland pensionärer med 890 svarande.

Undersökningen visar att många pensionärer ångrar att de inte tidigare i livet satsade på sparande. 51 procent av de tillfrågade ger rådet att spara och investera mer till pensionen och 50 procent uppmanar att spara ihop till en ekonomisk buffert. 48 procent av pensionärerna råder sitt yngre jag att undvika onödig skuldsättning och leva inom sina tillgångar.

— Dagens pensionärer har såklart stora kunskaper om livet och privatekonomi. Deras tips är att spara mer och hålla ordning på ekonomin. Det är klokt eftersom en buffert hjälper när oväntade utgifter dyker upp, och att spara till pensionen gör att man tryggar pensionärslivet. Att bara spendera det man har på kontot kan kännas trist, men det är definitivt det säkraste valet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Hela 40 procent av de pensionärer som saknade privat pensionssparade anser nu att ekonomin efter pensionen blev sämre än vad man hade trott. Bland dem som hade ett privat pensionssparande är motsvarande siffra 29 procent.

— Sparande gör stor skillnad på lång sikt. Den som sparar 100 kronor i månaden från 25 års ålder till 70 års ålder, med en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, har runt 353 000 kronor vid pension. Det är ett rejält tillskott till pensionen som kan göra pensionärslivet lite lättare att leva, säger Stefan Westerberg.

Två andra råd i undersökningen handlar om utbildning och arbetsliv. 28 procent ger rådet till sitt yngre jag att satsa mer på utbildning och löpande kompetensutveckling och 20 procent uppmanar till att senarelägga pensionen genom att jobba ett eller flera år extra.

— Resultaten belyser två viktiga aspekter. För det första, att pensionen baseras på ens totala livsinkomst, så om man lyckas höja sin lön genom kompetensutveckling är det positivt för pensionen. För det andra, att det är ekonomiskt fördelaktigt att jobba ett eller några år extra, genom både ett förhöjt grundavdrag och jobbskatteavdrag. En person som har 36 000 kronor i månadslön får 1 500 kronor mer i pension per månad före skatt livet ut genom att jobba ett år extra, säger Stefan Westerberg.

Det finns i undersökningen skillnader finns mellan kvinnors och mäns råd, särskilt när det gäller ansvaret för barnen. 16 procent av kvinnorna ger rådet till sitt yngre jag att bli ekonomiskt kompenserad för föräldraledighet, vab och eventuellt deltidsarbete. Motsvarande andel bland män uppgår till 3 procent. 7 procent av kvinnorna ger rådet att jobba mindre deltid medan motsvarande andel bland männen är 1 procent.

— Resultaten avspelar dagens ekonomiska ojämställdhet där kvinnor tar det större ansvaret för barnen, som får stora följdkonsekvenser på privatekonomin och pensionen. Det är viktigt att tänka på 50/50 inom hushållet, särskilt under småbarnsåren. Om någon tar det större ansvaret för barnen och arbetar mindre bör denne också kompenseras för det. Kompensationen ska täcka bortfallet av inkomst, pension och för ens privata pensionssparande. Det handlar ytterst om att båda ska kunna landa i en trygg ekonomi oavsett vad som händer med relationen och livet i stort, säger Stefan Westerberg.