EU-kommissionens föreslagna ändringar i solvens II-förordningen är i vissa delar bekymmersamma för den svenska försäkringsbranschen. Det menar Svensk Försäkring som nu har lämnat ett eget yttrande kring kommissionens förslag, med fokus på två frågor som är viktiga för svenska försäkringsföretag: Beräkning av den riskfria räntan och solvenskapitalkrav för fondförsäkring och depåförsäkring.
Avsikten är att ändringarna i solvens II-direktivet ska tillämpas från och med 30 januari 2027. Dessförinnan ska beslutas om kompletterande bestämmelser, genom ändringar av solvens II-förordningen och nya tekniska standarder och riktlinjer.
I slutet av juli skickade EU-kommissionen ut underlag för konsultation om förslaget på ändringar av solvens II-förordningen.
Svensk Försäkring fokuserat i sitt svar på konsultationen på hur förslaget kan påverka beräkningen av riskfri ränta i svenska kronor, och solvenskapitalkravet för fond- och depåförsäkring.
— Vi fokuserar på två frågor som är viktiga för den svenska försäkringsbranschen, nämligen den riskfria räntan i svenska kronor och solvenskapitalkravet för fond- och depåförsäkring, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring i en kommentar.
Den riskfria räntan används när storleken på försäkringsföretagens åtagande ska beräknas. Kommissionens förslag medför att den riskfria räntan i svenska kronor kommer att bli lägre än den nuvarande riskfria räntan, särskilt när räntenivån är låg. En lägre riskfri ränta innebär i sin tur att företagens beräknade åtagandena blir större, vilket leder till försämrad finansiell ställningen.
— Kommissionen motiverar inte varför den riskfria räntan ska bli lägre och de gör heller ingen analys av konsekvenserna av vad detta innebär för de svenska försäkringsföretagen. Branschen anser därför att det ska göras ändringar i solvens II-förordningen så att den riskfria räntan i svenska kronan hålls oförändrad, säger Jonas Söderberg.
I solvens II finns den så kallade symmetriska aktieriskdämparen som ökar solvenskapitalkravet för aktier när aktiemarknaden går upp, och vice versa.
Syftet är att förhindra att försäkringsföretagen ska behöva sälja aktier när aktiemarknaden går ner. De svenska försäkringsföretagens tillgångar utgörs till stor del av fond- och depåförsäkring. Dessa påverkas då av aktiedämparen — trots att det är försäkringstagarna själv som väljer hur kapitalet ska placeras. När dämparen stiger ökar solvenskapitalkravet för fond- och depåförsäkring — och den finansiella ställningen för försäkringsföretag försämras.
— Svensk Försäkring vill att försäkringsbolag eller medlemsländer ska kunna välja att inte tillämpa den symmetriska aktieriskdämparen för fond- och depåförsäkring eftersom det inte ger den effekt som är avsedd. Dessutom ger den upphov till konstgjord volatilitet i företagens finansiella ställning, säger Jonas Söderberg.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svensk Försäkrings svar på konsultationen om ändringar av solvens II-förordningen.