Etikett: Sparbarometer

Under tredje kvartalet utgjorde inbetalningar till tjänstepensionen den största andelen av hushållens nysparande, framgår det av SEB:s sparbarometer som presenterades på onsdagen. 

SEB presenterade den 4 december sin Sparbarometer för tredje kvartalet.

Av sammanställningen framgår att under kvartalet uppgick hushållens nysparande till 84 miljarder kronor. Den största delen av nysparandet utgjordes av tjänstepensionspremier, som uppgick till 55 miljarder kronor. Därefter följer premiepensionen med 21 miljarder kronor, privat försäkringssparande på 11 miljarder kronor, direktägda aktier på 8 miljarder kronor och fondandelar på 3 miljarder kronor.

Totalt ökade de svenska hushållens nettoförmögenhet med 619 miljarder kronor till rekordnivån 24 140 miljarder kronor, motsvarande en uppgång på 2,6 procent. Uppgången drevs främst av en positiv utveckling av börskurser och bostadspriser. Hushållens skuldkvot fortsatte samtidigt att sjunka något till eftersom tillgångarna steg mer än skulderna.

— Hushållens förmögenhet fortsätter att nå nya toppnoteringar. Det är tydligt att en kombination av stigande aktiekurser och bostadspriser nu fått förmögenheten att växa och därmed tagit igen den stora nedgången från höginflationsåren. För att trenden även ska hålla i sig under årets sista kvartal så behövs en tydligare återhämtning på börsen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Hushållens skulder steg med 20 miljarder kronor vilket är långsammare än den genomsnittliga ökningstakten från ett kvartal till ett annat för de tio senaste åren på 1,3 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder och har därmed stor påverkan på hur de samlade skulderna utvecklas. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade med 1 procentenhet till 8,2 procent.

— Trots det sjunkande ränteläget fortsätter hushållens skulder att växa i en relativt måttlig takt. Den ekonomiska återhämtningen har förskjutits vilket återspeglas i hushållens dämpade inställning till både högre skulder och konsumtion. Något kontraintuitivt steg dessutom räntekvoten under kvartalet. Det förklaras av att hushållens skulder trots allt växer vilket gör att totala räntekostnader endast sjunker marginellt, samtidigt som disponibla inkomster inte haft samma starka utveckling som under föregående kvart, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s senaste sparbarometer.

De svenska hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet förra året med 3,1 procent till till 21 965 miljarder kronor, visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2023, som presenteras på tisdagen.

Uppgången drevs av ökade aktietillgångar — upp 7,6 procent — och räntetillgångar — en ökning med 1,3 procent. Samtidigt minskade fastighetstillgångarna med -1,1 procent.

Nysparandet uppgick under kvartalet till 56 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat 481 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Största nysparandet under kvartalet var i tjänstepension, totalt 40 miljarder kronor. Privat försäkringssparande minskade samtidigt med 13 miljarder kronor.

— Ett rejält börsrally fick hushållens förmögenhet att växa under årets sista kvartal medan en avmattad bostadsmarknad höll tillbaka en del av förmögenhetsökningen. För helåret uppvisade hushållen återigen ett starkt sparbeteende, trots ett tufft ekonomiskt läge, med ett nysparande runt 500 miljarder kronor för 2023 vilket motsvarar nästan halva den svenska statsskulden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skulder växte under kvartalet med 2 miljarder kronor och den årliga skuldökningstakten sjönk därmed till en ny rekordlåg nivå, från 0,7 procent  kvartal tre till 0,4 procent kvartal fyra.

— Riksbanken beslutade att hålla räntan oförändrad under fjärde kvartalet men penningpolitiken verkar med en viss fördröjning vilket fortsatte pressa upp hushållens räntekostnader. Räntekvoten, ränteutgifter som andel av disponibel inkomst, är nu på den högsta nivån sedan finanskrisen vilket pressat ner hushållens lånebenägenhet till rekordlåga nivåer och legat som en våt filt över den svenska bostadsmarknaden, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.

Under tredje kvartalet minskade de svenska hushållens förmögenhet, enligt SEB:s Sparbarometer för som presenterades på tisdagen. Nettoförmögenheten sjönk under kvartalet med 327 miljarder kronor, motsvarande -1,5 procent, till 21 617 miljarder kronor.

Enligt SEB beror nedgången främst på en negativ börsutveckling. Aktietillgångarna minskade med -3,6 procent under kvartalet och räntetillgångar  med -0,7 procent, medan fastighetstillgångarna ökade  med 0,7 procent.

Hushållens nysparande uppgick under kvartalet till 87 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen de senaste tolv månaderna sparat drygt 539 miljarder kronor.

Den svaga tillgångssidan tillsammans med försiktigt stigande skulder fick dock hushållens skuldkvot att stiga något under kvartalet. Samtidigt fortsätter räntekvoten stiga med anledning av ränteläget.

— Det mesta på den ekonomiska dagordningen pekade i negativ riktning under det tredje kvartalet. En svag börs, avmattad bostadsmarknad och en räntehöjning från Riksbanken fortsatte pressa ner hushållens förmögenhet. Inför årets sista kvartal finns dock goda förutsättningar för att hushållen äntligen kan andas ut med något mer positiva börsvindar och en efterlängtad räntetopp, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

Hushållens skulder ökade under det tredje kvartalet med 7 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent. Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,3 procent. På årsbasis sjönk ökningstakten jämfört med föregående kvartal från 1,2 procent till 0,7 procent. Ökningstakten har tidigare år aldrig legat under 1 procent tidigare, vilket innebär att det är den lägsta ökningstakten sedan mätningarna började.

Bostadslånen, står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder, ökade med 0,1 procent. Studielånen ökade med 1,2 procent och konsumtionslånen med 0,5 procent. Övriga lån minskade däremot ytterligare detta kvartal med 0,1 procent. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 6,5 procent till 8,1 procent och ligger nu på samma nivå som under slutet av 2008.

— Ränteläget är den enskilt viktigaste komponenten för att avgöra vart bostadsmarknaden är på väg. Hushållens räntekvot når nu den högsta nivån sedan slutet av 2008 och pressar ner hushållens vilja att ta på sig mer skuld till rekordlåga nivåer. Med en stundande ränteplatå, låg skuldbenägenhet och fortsatt urholkad köpkraft talar det mesta för att bostadsmarknaden bottnar först en bra bit in på 2024, säger Américo Fernández.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer.