Det är inte rätt att pensionärernas pengar som påverkas när Alectas ledning fattar felaktiga beslut och får en sanktion från Finansinspektionen. Istället borde systemet fungera så att det är bolagets styrelse och VD som åläggs sanktionerna, menar två jurister i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag.
I debattartikeln, författad av jur dr Alexander R Besher vid Stockholms universitet och professor Daniel Stattin vid Uppsala Universitet, påpekas att ömsesidiga bolag är oerhört viktiga för pensionärer, företag och samhället i stort och lyfter fram att Alecta, Folksam och Skandia tillsammans förvaltar och investerar totalt 3 300 miljarder kronor.
Problemet är att kunderna är passiva och i praktiken inte utövar någon kontroll av bolagsledningen.
– Ägarnas passivitet ger ledningen betydande makt, till exempel att göra riskabla miljardinvesteringar, skriver artikelförfattarna och påpekar att regelverket i dag inte i tillräcklig grad tar hänsyn till de ömsesidiga bolagens speciella karaktär, vilket för med sig stora risker för de försäkrade och i förlängningen för samhället som helhet.
Skribenterna föreslår nu en modell med ett granskningsråd som utses av fullmäktige i ömsesidiga bolag.
– Rådet bör granska frågor av principiell beskaffenhet och större vikt, till exempel kapitalförvaltningspolicy och investeringsprinciper. Då stärks fullmäktiges möjligheter att utmana styrelsen och fatta informerade beslut med delägarnas bästa för ögonen, heter det i artikeln.
De föreslår även att regelverket ska förändras så att beslutsfattare – som styrelseledamöter och VD – ska hållas ansvariga för sina eventuella dåliga beslut, inte delägarna.
– Vi anser att FI bör ges möjligheten att sanktionera styrelseledamöter och vd när de har fattat skadliga beslut. Existensen av en sådan sanktionsregel verkar i allmänhet handlingskorrigerande på ledningspersonernas beteende. Vårt förslag är inte särskilt uppseendeväckande, utan gäller redan för styrelseledamöter och vd:ar i bankaktiebolag. Det bör införas även för ömsesidiga bolag i andra frågor än penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Alexander R Besher och Daniel Stattin – och framhåller att det var kontraproduktivt att ge Alecta en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor eftersom detta endast drabbade delägarna.
Artikeldförfattarna lyfter också fram att expertfunktioner när det gäller risk-, compliance- och aktuariefunktioner bör vara självständiga bolagsorgan i ömsesidiga bolag.
– Tyvärr öppnar regelverket i dag för ledningen att utöva påtryckningar på dessa funktioner. Funktionerna utgör en väsentlig resurs i företagsstyrningen och bidrar, vid sidan av bolagsledningen, till att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. För att stärka deras oberoende bör det införas en uttrycklig rapporteringsplikt för dem till FI om allvarliga missförhållanden. Rapporteringsplikten måste för att vara verksam också förenas med sanktion vid underlåtenhet, heter det i artikelns slutkläm.