Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv
Ser vi slutet nu för bundlade pensionsflytterbjudanden?
• Dags för nya rundabordssamtal på Brunnsgatan?
KrönikaI veckan meddelade FI att man inleder en fördjupad analys av marknaden för flytt av tjänstepensioner.
Analysen kan betraktas som ett slags uppföljning på rundabordssamtalet med branschens aktörer som FI initierade hösten 2024, med utgångspunkt bland annat från AMF:s flyttrapport 2024 som visade att en skrämmande stor andel av personer vars tjänstepension flyttats från AMF inte har koll på att flytten har ägt rum — 24 procent — och att många som flyttar från tradförsäkring till fondförsäkring egentligen skulle ha föredragit att ligga kvar i sin tradförsäkring — enligt undersökningen cirka 36 procent.
Nu har AMF publicerat sin flyttrapport för 2025.
Siffrorna ser inte bättre ut i år. Nu uppger 27 procent av personer vars tjänstepension flyttats att de inte har haft koll på detta. Hela 42 procent hade enligt undersökningen föredragit att ligga kvar i tradförsäkring fast de flyttats till en fondförsäkring.
Flyttrapporten är förstås en partsinlaga från AMF, självklart ligger det i ett förvalsbolags intresse att peka på problemen kring tjänstepensionsflyttar.
Men även med detta i beaktande pekar AMF-siffrorna på att utvecklingen inte går åt rätt håll.
FI:s fördjupade analys ska nu bland annat träffa företrädare för de fyra storbankernas försäkringsbolag, och ha särskilt fokus på flyttar som innebär byte av förvaltningsform från traditionell försäkring till fondförsäkring. Man kommer också att särskilt undersöka förekomsten av bolånerabatter.
AMF-rapporten visade att av de som var medvetna om att de flyttat sin tjänstepension hade 14 procent fått ett villkorat erbjudande, som rabatt på bolån eller helkundsrabatt, för att flytta sin tjänstepension. För den som flyttat till SEB Trygg Liv var denna siffra hela 33 procent och i Nordea Liv & Pension 26 procent.
Med tanke på den vikt som FI tycks lägga vid frågan om att pensionsflyttar ska genomföras enbart efter en analys som visar att kunderna får en bättre pensionslösning, vore det inte alldeles osannolikt att den fördjupade analysen så småningom mynnar ut i något slags restriktioner när det gäller villkorade erbjudanden i samband med flytt av pension.
– – – – –
I princip i alla försäkringsbolag är skadekostnaderna den dominerande kostnadsposten.
Kanske är det därför inte heller så märkligt att det tycks som att det är inom skadehantering som de stora tekniska landvinningarna tycks komma jus nu, inte minst från ambitiösa relativt nystartade insurtechaktörer. Det handlar om sådant som AI-lösningar som snabbt läser in sig på journalhistoriken vid trassliga personskadeärenden, effektiva system för snabb reglering av motorskador och smidigt beslutsstöd för lösöresvärdering.
Besökte ett event med fokus på skadeförsäkring i veckan, Nordic Claims Event arrangerat av Upptec, en av veteranerna inom claimstech i Sverige.
Men när nu kostnaderna för skadehanteringen kanske går ned, var ska man då lägga den tid och de pengar som sparas in? Utdelning till ägarna eller sänkta premier för kunderna?
Talade med Upptecs grundare Pontus Hemby som talade sig varm för att de stora försäkringsbolagen borde utnyttja de frigjorda resurserna för att satsa på personliga ”skadevärdar” som blir kundens kontaktperson i händelse av en komplicerad skada. Tanken känns sympatisk, kanske blir det färre skriverier om drabbade kunder som känner sig misshandlade av försäkringsbolagens skadereglering om en vänlig röst hör av sig till en skadedrabbad och presenterar sig som kundens personliga skadevärd i just detta ärende — oavsett utfallet av skadehanteringen. Vem blir först ut av de stora bolagen att pröva?
