Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv
Vem blir vinnare i miljardtvisten efter Lisebergsbranden?
• Oceana – som det var tänkt att bli, om inte en förödande brand hade kommit emellan.
KrönikaNu under juli stod det klart att Liseberg stämmer Trygg-Hansa på drygt 1 miljard kronor efter den tragiska Oceanabranden i februari förra året. Målet har förutsättningar att bli en av de mer intressanta försäkringstvisterna under senare år, och öppnar för en diskussion om flera grundläggande principer när det gäller försäkringsjuridik.
Stämningsansökan gavs in efter det att Trygg-Hansa i slutet av juni lämnat sitt slutliga ställningstagande till Liseberg. Trygg-Hansa meddelade då bland annat att bolaget inte avsåg att betala ut någon försäkringsersättning för egendomsskadan i samband med branden.
Så här formulerades det i Trygg-Hansas ställningstagande:
”Trygg-Hansa avböjer försäkringsskydd för Liseberg under Projektförsäkringen avseende kostnader som uppkommit med anledning av skada på de delar av entreprenaden som har ingått i NCC Sverige AB:s (”NCC”) respektive White Water West Industries Ltd:s (”WW”) kontraktsrättsliga åtaganden mot Liseberg.”
Däremot medgav Trygg-Hansa att man ska betala ut ersättning under Lisebergs ansvarsförsäkring. Enligt Liseberg bör skadeersättningen uppgå till ansvarsförsäkringens maxbelopp 70 miljoner kronor.
Trygg-Hansa: Liseberg saknar försäkrat intresse
Trygg-Hansa argumenterade i sitt ställningstagande för att Liseberg saknar försäkrat intresse. Detta eftersom risken för skada på anläggningen vid tidpunkten för branden låg hos entreprenörerna NCC och Whitewater, vilket enligt Trygg-Hansa innebär att det ankommer på entreprenörerna att återställa skadan utan kostnad för Liseberg.
Och även om nu Liseberg skulle anses ha ett försäkrat intresse, menar Trygg-Hansa att det saknas rätt till försäkringsersättning med hänsyn WhiteWater och NCC orsakat branden genom grovt vårdslöst handlande. Detta framkallande av försäkringsfall ”smittar”, enligt Trygg-Hansa, och utesluter därmed enligt villkoren försäkringsskydd för den egendomsskada som branden har orsakat. När det gäller frågan om det förelegat grov vårdslöshet hänvisar Trygg-Hansa bland annat till en egen brandorsaksutredning utförd av Forensic Security, och rapporten om branden från Statens Haverikommission.
Liseberg: Vi har visst ett försäkrat intresse
Inte helt överraskande är Liseberg av en annan åsikt. Liseberg tillbakavisar i sin stämningsansökan att man skulle sakna försäkrat intresse. Det här är några av de argument som Liseberg framför:
• Liseberg har visst ett försäkrat intresse! Liseberg påpekar att man äger den skadade egendomen, det vill säga de delar av Oceana som var uppförda vid tiden för branden, och även hade åtagit sig att försäkra egendomen.
• Enligt avtal med entreprenörerna stod Liseberg risken. Liseberg lyfter fram att enligt avtalen med NCC och WhiteWater var det Liseberg som stod risken för den skadade egendomen vid tidpunkten för branden.
• Smittoregeln är inte giltig! ”Smittoregeln” i försäkringsvillkoren är ogiltig, menar Liseberg, eftersom den strider mot tvingande lagstiftning till skydd för försäkringstagare och Trygg-Hansa kan därför inte neka Liseberg försäkringsersättning med hänvisning till att NCC och/eller Whitewater framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet.
• NCC eller Whitewater var inte grovt vårdslösa. Liseberg argumenterar också för att varken NCC eller Whitewater har framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. Enligt Liseberg hade Whitewater inte skäl att anta att elmuffsvetsningen skulle medförda någon brandrisk. När det gäller NCC lyfter Liseberg fram att bolaget bland annat har efterlevt regler och lagar, genomfört skyddsronder och följt upp identifierade arbetsmiljöbrister. Sammanfattningsvis menar Liseberg att Trygg-Hansa inte har visat att det mycket högt ställda beviskravet för grov vårdslöshet skulle vara uppfyllt.
Vem har mest rätt av parterna?
Båda parter har tagit fram det tunga artilleriet i tvisten. Och undra på det, när det står miljardbelopp på spel. Trygg-Hansas slutliga ställningstagande är på totalt 19 sidor. Liseberg har anlitat advokatbyrån Mannheimer Swartling och stämningsansökan omfattar totalt 75 sidor.
Av allt att döma kommer det att bli en långdragen process med en lång rad ytterligare inlagor innan tingsrätten kan meddela dom.
Det är för en utomstående inte möjligt att i det här skedet gissa sig till vilken av parterna som sitter med bäst kort på handen.
Trygg-Hansa förlitar sig bland annat från rapporten från Statens haverikommission, som pekade på allvarliga brister i säkerhetsarbetet på byggarbetsplatsen: Ingen riskbedömning fanns dokumenterad, kontrollsystem följdes inte upp och regler säkerställdes inte och bristen på rutiner och efterlevnad av säkerhetskrav var tydlig..
Innebär det också att Trygg-Hansa har rätt enligt försäkringsvillkoren att neka utbetalning av försäkringsersättning? Liseberg argumenterar i sin stämningsansökan bland annat för att Trygg-Hansa inte alls har visat att WhiteWater borde ha förstått att det förelåg en betydande risk för skadan.
Oavsett vilket kan man konstatera att Stockholms tingsrätt har fått spännande möjligheter att reda ut några intressanta frågeställningar, vilket också kan ge vägledning för andra liknande försäkringstvister:
• Vad innebär det egentligen att en part har ett försäkrat intresse?
• Stämmer Trygg-Hansas argumentation om ”smitta” enligt försäkringsvillkoren, eller har Liseberg rätt i att villkoret strider mot lagstiftning?
• Exakt var går gränsen mellan att vara grovt vårdslös och att vara lite allmänt slarvig?
More is yet to come!
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Lisebergs faktasammanställning om stämningsansökan. Här hittar du själva stämningsansökan och här finner du Trygg-Hansas slutliga ställningstagande.
