På fem år har kostnaden för ett veterinärbesök för hund stigit med över 50 procent, konstaterar Sveland Djurförsäkringar i en ny rapport.
I den nya rapporten ”Djurägandet 2026” belyser Sveland utvecklingen inom svensk djursjukvård med fokus på hur vårdmönster och kostnader påverkar ägare av hund, katt och häst.
Rapporten bygger på interna skadedata i kombination med externa undersökningar. Av rapporten framgår bland annat att kostnaden per besök har ökat med 51 procent för hundar, 79 procent för katter och 14 procent för hästar.
Utvecklingen ligger i linje med Konkurrensverkets nyligen publicerade utredning om bristande pristransparens inom veterinärvård, som pekar på att djurägare i dag har svårt att i förväg förstå och jämföra kostnader för vård.
– Djurägare tvingas bära en orimlig kostnadsutveckling. Att vi går oftare till veterinären beror mångt och mycket på förändrat beteende och ökad oro för våra djur. Men prisexplosionen går inte att förklara enbart med det eller med veterinärvårdens utveckling. Det handlar om en osund prissättning, säger Sveland Djurförsäkringars VD Linda Kreutz i en kommentar.
Enligt rapporten har också frekvensen ökat för besök hos veterinärer, om än inte i samma takt. När det gäller katter har antalet besök ökat med 43 procent fler besök, följt av hundar med 27 procent och hästar med 1 procent.
En del av förklaringen till ökningen av antalet vårdbesök är en förändrad syn på våra djur. Inte mindre än 9 av 10 svenskar instämmer i att husdjur är att betrakta som familjemedlemmar, enligt en ny undersökning från Verian på uppdrag av Sveland. Undersökningen genomfördes i januari 2026 via en webbenkät med 1 016 intervjuade personer.
Enligt denna undersökning håller 61 procent av svenskarna med om att kostnader som veterinärvård har ökat de senaste åren för hund och katt.
I ”Djurägandet 2026” har också 4 500 djurägare fått ge sin bild av kostnadsutvecklingen. Många bekräftar bilden att djurägare söker vård även vid lindrigare symtom av oro att tillståndet ska förvärras. Det visar sig också att de högsta veterinärnotorna inte uppstår vid komplicerade diagnoser utan när vanliga händelser eskalerar – exempelvis när hunden har ätit något den inte borde och behöver akut kirurgi och intensivvård.
– Man söker vård för att det uppfattas som den enda vägen till rådgivning och trygghet. Hellre en gång för mycket än att missa något allvarligt. Men det driver paradoxalt nog på utvecklingen. Som bransch måste vi vägleda till rätt insatser, skapa hållbar prissättning och öka pristransparensen. Kärleken till djuret ska inte behöva vägas mot plånboken, säger Linda Kreutz.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svelands rapport.