Etikett: Verian

LF: Återbetalningsskydd kan vara värt att behålla – till pensionen

Posted on maj 27, 2026 by - Pension

Återbetalningsskyddet i tjänstepensionen är ofta är värt att behålla under arbetslivet – men man bör ta bort skyddet när pensionen börjar betalas ut. Det menar Länsförsäkringar som har analyserat effekterna av återbetalningsskyddet i olika skeden. 

Återbetalningsskydd innebär att din familj kan få pengar från din tjänstepension om du dör. Utan återbetalningsskydd går pengarna i stället tillbaka till pensionskollektivet och fördelas till andra sparare som inte heller har skyddet. De pengarna kallas arvsvinster. Därför får den som inte har återbetalningsskydd högre egen pension.

Länsförsäkringars beräkningar visar att det ofta kostar relativt lite att behålla skyddet under arbetslivet – men betydligt mer om det ligger kvar när pensionen börjar betalas ut.

– Många har hört att man ska ta bort återbetalningsskyddet för att få högre pension. Men det viktiga är när man gör det. Har man barn, bolån eller en partner som är beroende av inkomsten är skyddet mycket värdefullt. Den stora vinsten av att inte ha återbetalningsskyddet kommer först när man går i pension. Därför bör man fundera en extra gång om man vill plocka bort det tidigare, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

I anslutning till analysen har Verian, på uppdrag av Länsförsäkringar, genomfört en undersökning bland totalt 2 050 personer. Undersökningen visar att mer än varannan svensk har dålig koll på vad återbetalningsskydd i tjänstepensionen innebär – något som kan få stor betydelse för familjens ekonomi och den egna pensionen.

Undersökningen vbsar att många saknar kunskap om både skyddet och hur det påverkar pensionen. I undersökningen uppger 52 procent att de har dålig koll på vad återbetalningsskydd innebär och hur det påverkar pensionen medan 58 procent svarar att de inte vet eller är osäkra på om de har återbetalningsskydd i sin tjänstepension. 48 procent uppger att de inte vet om återbetalningsskydd påverkar storleken på pensionen.

– Återbetalningsskydd är en mycket viktig del av tjänstepensionen. Det kan avgöra både vad familjen får om du dör och hur hög pension du själv får om du lever länge. Trots betydelsen är kunskapen om skyddet låg. Därför bör fler kontrollera vad de har – och framför allt se över skyddet när livet förändras, säger Stefan Westerberg.

I sin analys har Länsförsäkringar jämfört tre exempelpersoner:

  • En som behåller skyddet hela livet.
  • En som har skyddet under arbetslivet men tar bort det vid pensionen.
  • En som aldrig har skyddet.

I alla tre exempel tjänar personerna 40 000 kronor i månaden och tar ut tjänstepensionen livsvarigt från 67 års ålder.

Beräkningen visar att den största vinsten uppstår om man tar bort återbetalningsskyddet då pensionen börjar betalas ut. Den som har återbetalningsskydd både under arbetslivet och som pensionär får 13 534 kronor i månaden första året. Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden. Det innebär 2 506 kronor mer i månaden, eller motsvarande 18,5 procent högre utbetalningar.

– Den stora vinsten och effekten uppstår om återbetalningsskyddet tas bort precis innan pensionen. Då räknas månadsutbetalningarna upp eftersom pensionsbolaget tar hänsyn till framtida arvsvinster, vilket man missar om man behåller skyddet in i pensionen. Därför bör man alltid se över skyddet när man närmar sig pension, särskilt om familjen inte längre är beroende av pengarna, säger Stefan Westerberg.

Beräkningen visar också att det gör mindre skillnad att ha återbetalningsskydd under arbetslivet, så länge man tar bort det när pensionen börjar betalas ut. Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden första året. Den som aldrig haft återbetalningsskydd får 16 680 kronor i månaden. Skillnaden är med andra ord 640 kronor i månaden, eller cirka 4 procent.

– Det här är den viktiga poängen. För många kan det vara rimligt att behålla skyddet under arbetslivet, när familjen ofta är mer ekonomiskt sårbar och kan behöva pensionskapitalet vid dödsfall. Man går visserligen miste om vissa arvsvinster, men den stora pensionsförlusten uppstår först om man behåller skyddet även under pensionen, säger Stefan Westerberg.

Länsförsäkringar: Irankriget får oss att dra ned på konsumtionen

Posted on april 30, 2026 by - Allmänt

En växande andel av hushållen i Sverige planerar att minska sin konsumtion till följd av kriget i Iran. Det rapporterar Länsförsäkringar baserat på en färsk undersökning. 

Undersökningen genomfördes i två omgångar, i mars och april, av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar med totalt drygt 2 000 intervjuer.

Av undersökniungen framgår att andelen hushåll som uppger att de kommer att dra ned på sin konsumtion till följd av kriget i Iran nära nog fördubblades på drygt en månad. I undersökningen i april svarade 22 procent att de kommer att konsumera mindre, jämfört med 12 procent i mätningen i mars.

– Om många hushåll väljer att hålla hårdare i pengarna kan det bromsa den återhämtning som annars väntas få stöd av starkare hushållsekonomi. Det är rationellt för det enskilda hushållet att hålla i pengarna i ett osäkert läge, men när många gör samma sak minskar konsumtionen i ekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

I den senaste mätningen angav ingen att de kommer att öka konsumtionen.

– Hushållen väntas få betydande tillskott till plånboken i år, men det betyder inte automatiskt att konsumtionen ökar. Ekonomi handlar i hög grad också om psykologi. I osäkra tider väljer fler att hålla hårdare i pengarna och bygga skyddsvallar kring den egna ekonomin, säger Stefan Westerberg.

Ifall bränsle- och energipriserna samtidigt skulle ligga kvar på höga nivåer under året, riskerar det att äta upp en del av de tillskott som hushållen väntas få i plånboken. Det minskar utrymmet för ökad konsumtion och kan förstärka hushållens försiktighet.

– Ju längre tid vi har dagens höga energi- och bränslepriser, desto mindre blir det positiva plånbokstillskott som hushållen väntas få i år. Det krymper konsumtionsutrymmet och gör det svårare för hushållens konsumtion att fungera som motor i den ekonomiska återhämtningen, säger Stefan Westerberg.

Mätningarna visar också – inte helt överraskande – att konsumtionsbromsen är tydligast bland hushåll med lägre inkomster. Bland hushåll med inkomster under 24 999 kronor svarar 26 procent att de kommer att dra ned på konsumtionen.

– Hushåll med lägre inkomster har ofta mindre marginaler och påverkas snabbare när kostnaderna riskerar att stiga. För dem blir osäkerheten mer konkret. Då är det naturligt att skjuta upp inköp, hålla igen och stärka bufferten, säger Stefan Westerberg.

If: Sociala medier får var femte kvinna att känna sig utanför

Posted on april 8, 2026 by - Sak

Var femte kvinna i Sverige har känt sig socialt utanför, eller mindre värd, på grund av innehåll i sociala medier, vilket är en dubbelt så hög siffra som för män. Det visar Ifs nya nordiska hälsorapport.

Undersökningen genomfördes i februari av Verian och baseras på svar från 4 126 personer i åldern 18–79 år i Sverige, Norge, Danmark och Finland, varav 1 001 i Sverige.

If konstaterar att sociala medier är en självklar del av vardagen, samtidigt som de för många också påverkar känslan av att höra till.

– Sociala medier skapar en ständig möjlighet att jämföra sig med andra, och det kan påverka hur man ser på sig själv och sin plats i ett socialt sammanhang. För många handlar det inte om att man faktiskt är ensam, utan om en känsla av att stå utanför när man tar del av andras liv, relationer och sammanhang, säger Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.

I åldern 18 till 29 år uppger närmare var fjärde att de har känt sig utanför eller mindre värda på grund av sociala medier. Till skillnad från äldre åldersgrupper är skillnaden mellan kvinnor och män här inte så stor, nivåerna är höga för båda. 20 procent av männen och 26 procent av kvinnorna uppger att de har påverkats.

– Unga vuxna befinner sig i en period i livet där tillhörighet och identitet är centrala frågor, och där sociala medier ofta är en viktig arena för social interaktion. När flödena domineras av idealiserade bilder av hur livet bör se ut kan det förstärka känslan av att inte passa in eller att hamna utanför, säger Kristina Ström Olsson.

Högre upp i åldrarna blir skillnaderna mellan kvinnor och män tydligare. Bland kvinnor i åldern 30–44 år uppger 28 procent att de har känt sig utanför eller mindre värda på grund av sociala medier, jämfört med 8 procent av männen i samma ålder. Även i åldersgruppen 45–59 år är skillnaden stor, där 22 procent av kvinnorna uppger att de har påverkats medan motsvarande andel bland män är 5 procent.

– Kvinnor mitt i livet förväntas få ihop många delar av livet samtidigt. När man då möts av andras till synes perfekta vardag i sociala medier kan det skapa en känsla av att ligga efter eller inte passa in, säger Kristina Ström Olsson.

Undersökningen visar också att personer med lägre inkomster oftare påverkas negativ av innehåll i sociala medier.

– Känslan av att stå utanför är starkt kopplad till både psykisk hälsa och välmående i stort. När sociala medier bidrar till att förstärka de känslorna blir det en viktig fråga att uppmärksamma, både på individnivå och i ett bredare samhällsperspektiv, säger Kristina Ström Olsson.

If: Var tredje husägare oroas av väderrelaterade skador

Posted on mars 13, 2026 by - Sak

Var tredje husägare är orolig för att hemmet ska drabbas av väderrelaterade skador, samtidigt som många står dåligt förberedda inför konsekvenserna av oväder. Det rapporterar If med utgångspunkt från en Sifo-undersökning genomförd av Verian.

Undersökningen genomfördes i november-december bland 1 047 husägare i Sverige.

Enligt undersökningen oroar var femte svensk husägare sig för att drabbas av skador orsakade av kraftiga skyfall. Nästan lika många, 17 procent, är rädda för att drabbas av stormskador.

Undersökningen visar också att 39 procent instämmer i att oron för att ens hus ska drabbas av väderrelaterade skador har ökat de senaste fem åren. Främst är det boende på landsbygden som oroar sig mer nu än för fem år sedan.

– Jag har full förståelse för att landets husägare oroar sig alltmer för hur deras hus skulle klara sig vid ett skyfall eller en storm. I grund och botten är det också bra att det finns en medvetenhet kring riskerna med extremväder. För att minska oron finns det flera praktiska klimatanpassningsåtgärder man kan göra. Ett hem som är förberett för stormar, översvämningar och elavbrott är ett tryggare hem, samtidigt som det skyddar bostadens värde på lång sikt, säger Ifs skadechef Sara Aschan i en kommentar.

Trots stor oro visar undersökningen att fler än var tredje husägare är ganska eller mycket dåligt förberedda att hantera konsekvenser av stormar, översvämningar eller längre elavbrott. Män svarar i högre utsträckning än kvinnor att de känner sig väl förberedda att hantera extremväder.

If påpekar att i slutet av förra året lämnade stormen Johannes 40 000 hushåll strömlösa. Under 2025 drog också stormen Amy in över västkusten och skapade stor förstörelse bland villor och infrastruktur. Föregående år drabbades Jönköping av översvämningar, och 2023 slog ovädret Hans till med översvämningar, ras och skred som påverkade viktig infrastruktur.

Bedömningen är att antalet naturorsakade skador ökar över tid i takt med att effekter av klimatförändringarna blir alltmer kännbara. Under 2024 anmäldes över 19 500 skadeärenden orsakade av oväder i Sverige, enligt statistik från Svensk Försäkring. Extremväderhändelser är kostsamma och orsakar både direkta och indirekta skador.

Sveland: Rekordartad ökning av kostnaderna för veterinärbesök

Posted on mars 3, 2026 by - Sak

På fem år har kostnaden för ett veterinärbesök för hund stigit med över 50 procent, konstaterar Sveland Djurförsäkringar i en ny rapport.

I den nya rapporten ”Djurägandet 2026” belyser Sveland utvecklingen inom svensk djursjukvård med fokus på hur vårdmönster och kostnader påverkar ägare av hund, katt och häst.

Rapporten bygger på interna skadedata i kombination med externa undersökningar. Av rapporten framgår bland annat att kostnaden per besök har ökat med 51 procent för hundar, 79 procent för katter och 14 procent för hästar.

Utvecklingen ligger i linje med Konkurrensverkets nyligen publicerade utredning om bristande pristransparens inom veterinärvård, som pekar på att djurägare i dag har svårt att i förväg förstå och jämföra kostnader för vård.

– Djurägare tvingas bära en orimlig kostnadsutveckling. Att vi går oftare till veterinären beror mångt och mycket på förändrat beteende och ökad oro för våra djur. Men prisexplosionen går inte att förklara enbart med det eller med veterinärvårdens utveckling. Det handlar om en osund prissättning, säger Sveland Djurförsäkringars VD Linda Kreutz i en kommentar.

Enligt rapporten har också frekvensen ökat för besök hos veterinärer, om än inte i samma takt. När det gäller katter har antalet besök ökat med 43 procent fler besök, följt av hundar med 27 procent och hästar med 1 procent.

En del av förklaringen till ökningen av antalet vårdbesök är en förändrad syn på våra djur. Inte mindre än 9 av 10 svenskar instämmer i att husdjur är att betrakta som familjemedlemmar, enligt en ny undersökning från Verian på uppdrag av Sveland. Undersökningen genomfördes i januari 2026 via en webbenkät med 1 016 intervjuade personer.

Enligt denna undersökning håller 61 procent av svenskarna med om att kostnader som veterinärvård har ökat de senaste åren för hund och katt.

I ”Djurägandet 2026” har också 4 500 djurägare fått ge sin bild av kostnadsutvecklingen. Många bekräftar bilden att djurägare söker vård även vid lindrigare symtom av oro att tillståndet ska förvärras. Det visar sig också att de högsta veterinärnotorna inte uppstår vid komplicerade diagnoser utan när vanliga händelser eskalerar – exempelvis när hunden har ätit något den inte borde och behöver akut kirurgi och intensivvård.

– Man söker vård för att det uppfattas som den enda vägen till rådgivning och trygghet. Hellre en gång för mycket än att missa något allvarligt. Men det driver paradoxalt nog på utvecklingen. Som bransch måste vi vägleda till rätt insatser, skapa hållbar prissättning och öka pristransparensen. Kärleken till djuret ska inte behöva vägas mot plånboken, säger Linda Kreutz.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Svelands rapport.


Bliwa: Unga säger upp sig ofta — trots en tuff arbetsmarknad

Posted on november 4, 2025 by - Liv

Bliwa meddelar att ny statistik visar att var fjärde person i åldern 20-34 år har avslutat en anställning under det senaste året. Detta trots att arbetslösheten bland unga fortfarande är hög, trots tecken på viss återhämtning. 

Statistiken presenteras i fjärde delen av Anställningsbarhetsrapporten som innehåller information om hur olika grupper på arbetsmarknaden upplever sina möjligheter att få och behålla ett arbete. Den fjärde delen fokuserar på hur ålder påverkar upplevelsen av anställningsbarhet. Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Bliwa bland 4 535 personer under december-januari i åldrarna 20–65 år.

Tendensen att unga säger upp sig är tydligast i storstäderna, där Stockholm ligger högst följt av Göteborg och Malmö. Det som driver jobbyten är i första hand innehållet i jobbet, inte lönen eller anställningsformen. De vanligaste skälen till att unga säger upp sig är att man vill göra något annat, eller inte trivs med arbetsmiljön.

— Vi ser tydligt hur möjlighet att utvecklas, få stöd från sin chef och känna att man passar in i kulturen är centralt för unga vuxna. När de delarna saknas, eller när man ser bättre förutsättningar någon annanstans, säger unga upp sig, säger Daniel Olemyr, projektledare på Bliwa, i en kommentar.

Samtidigt uppstår problem när unga söker nya jobb. I en rapport från Bliwa lyfts tre återkommande hinder fram:

  • Svårt att nå rätt nätverk
  • Svag eller utebliven återkoppling
  • Roller som inte matchar både personliga egenskaper och formell kompetens

Många tvekar också att söka jobb när kraven upplevs som för höga, särskilt yngre som bor i storstäder. Krav på arbetslivserfarenhet lyfts med andra ord fram som ett hinder.

— Det vi ser är att problemet finns på båda sidor. Många arbetsgivare har otydliga eller orimliga kravprofiler. Unga försöker anpassa sig, men upptäcker ofta att jobbet inte alls motsvarar förväntningarna. Resultatet blir en snabb rotation och sedan är man tillbaka i samma situation igen. Det här drabbar särskilt unga som söker jobb där de både kan utvecklas och göra skillnad, säger Daniel Olemyr.

En slutsats av undersökningen är att arbetsgivare som vill attrahera och behålla unga medarbetare behöver bli tydligare med vad de faktiskt erbjuder och vara snabbare med att återkoppla.

LF: Varannan förälder swishar extrapengar till sina barn

Posted on oktober 29, 2025 by - Allmänt

Swish utgör en växande del av ungas vardagsekonomi, konstaterar Länsförsäkringar. Hälften av alla föräldrar swishar extrapengar till sina barn varje månad, utöver månadspengen, och en av fem föräldrar gör det en eller flera gånger i veckan.

Länsförsäkringar har i en ny undersökning gjord av Verian kartlagt hur mycket pengar föräldrar ger sina barn varje månad, både genom traditionell månadspeng och via Swish. Undersökningen genomfördes i augusti bland 1 010 individer med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år.

Enligt undersökningen swishar hälften av föräldrarna extrapengar till sitt eller sina barn varje månad utöver månadspengen, och var femte swishar en eller flera gånger i veckan.

I genomsnitt swishar föräldrar 183 kronor per barn och månad — utöver den vanliga månadspengen på 495 kronor. Det innebär det att barn mellan 9 och 18 år i genomsnitt får totalt 678 kronor i fickpengar varje månad. För äldre barn, 16–18 år, närmar sig summan 1 100 kronor.

— Det är många swishföräldrar som skickar extra pengar varje vecka, och totalt sett blir det ganska stora belopp. Därför är det viktigt att sätta tydliga regler kring swishandet. Det lär barnen att hushålla med sina pengar så att Swish inte bara blir en extra buffert när månadspengen är slut, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

61 procent av föräldrarna frågar vad pengarna ska gå till innan de swishar, och ungefär var femte förälder anger att man har tydliga regler för när och hur Swish får användas. Vanligast är att pengarna går till mat och dryck, kollektivtrafik eller kläder och skor.

— Swish har blivit en självklar del av många barns vardagsekonomi och fungerar som ett tydligt komplement till den traditionella månadspengen. För föräldrar som har koll på helheten kan Swish vara ett smidigt sätt att hantera mindre utgifter i vardagen. Men det är viktigt att komma ihåg att för mycket swishande kan göra det svårare för barnen att lära sig värdet av pengar och ta ansvar för sina utgifter, säger Stefan Westerberg. 

I undersökningen framgår också att swishandet — kanske inte helt förvånande — påverkas av familjens ekonomi och hur många barn som finns i hushållet. I familjer med hög inkomst swishas det dubbelt så mycket per vecka jämfört familjer med låg inkomst. Snittbeloppet uppgår till 243 kronor per barn och månad bland höginkomstfamiljer, medan motsvarande siffra i låginkomstfamiljer är 139 kronor.

If: Personförsäkring bedöms spela en större roll i framtiden

Posted on oktober 3, 2025 by - Allmänt

Mer än hälften av svenskarna bedömer att personförsäkringar kommer att spela en viktigare roll i framtiden, enligt en ny undersökning från If.

Det framgår av Ifs nordiska hälsorapport som publiceras för tredje året i rad. Rapporten baseras på en undersökning av Verian på uppdrag av If, där totalt har 4 232 personer har svarat på frågor, varav 1 076 i Sverige.

I undersökningen svarar mer än hälften av svenskarna att de tror att personförsäkringar kommer att spela en viktigare roll i framtiden. 23 procent av de tillfrågade svarar att det kommer att bli mycket viktigare framöver och 34 procent svarar något mer viktig framöver. 24 procent tror att behovet kommer att vara detsamma som i dag.

— Jag tror att orostider kring ekonomi, vårdens tillgänglighet och världsläget också påverkar hur vi ser på behovet av ökad trygghet och förutsägbarhet. Det är sannolikt en förklaring till att fler ser kompletterande personförsäkringar som allt viktigare, säger Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.

Personförsäkringar omfattar bland annat olycksfallsförsäkring och livförsäkring till sjukvårdsförsäkring.

I undersökningen svarar även 39 procent att de kan tänka sig att betala extra för hälsotjänster som förebygger ohälsa.

— Jag upplever det som positivt att många kan överväga att betala ur egen ficka för tjänster som förebygger ohälsa. Allt fler svenskar drabbas av stressrelaterad sjukskrivning eller av en livsstilsrelaterad sjukdom. Samtidigt blir medvetenheten om värdet av hälsosamma levnadsvanor allt större. Med fler som gör en liten positiv hälsoförändring kommer det att kunna ge stor positiv skillnad i folkhälsan, säger Kristina Ström Olsson.

If: Lågt förtroende bland unga för offentlig sjukvård i Sverige

Posted on september 24, 2025 by - Sak

Endast 28 procent av unga svenskar i åldrarna 18-29 år litar på att den offentliga sjukvården kan ge snabb hjälp vid icke akuta vårdbehov, visar en rapport från If. 

Rapporten bygger på en nordisk undersökning genomförd av Verian på uppdrag av If under januari – februari bland 4 232 personer i Norden varav 1 076 svenskar.

Totalt sett litar 40 procent av svenskarna på att få snabb hjälp i den offentliga vården vid icke-akuta besvär. Det är en minskning jämfört med tidigare år; 2023 låg siffran på 43 procent och 2024 på 42 procent.

Men bland svenskar är alltså förtroendet för sjukvården betydligt lägre. I undersökningen svarar 23 procent av de svenska männen i den ålderskategorin och 32 procent av kvinnorna att de har tillit till att få snabb hjälp vid icke-akut vård. De siffrorna är lägst i Norden i den ålderskategorin.

Förtroendet för vården är större bland de svenskar som är 60 år och äldre, där över hälften känner förtroende.

Enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern 2023, publicerad av Sveriges Kommuner och Regioner, kan det låga förtroendet bland yngre personer delvis förklaras av att de mer sällan har kontakt med vården och därmed begränsade eller indirekta erfarenheter.

En annan möjlig förklaring är att många unga upplever att sjukvården har organisatoriska utmaningar med långa väntetider och ineffektiva vårdflöden, samtidigt som förtroendet för de politiker som styr sjukvården är lågt. Detta antyds i en svensk undersökning om ungas förväntningar på vården utförd av Demoskop på uppdrag av Forum för Health Policy.

— Vi ser en stor nedgång i förtroendet för vården bland unga vuxna jämfört med föregående år. Fler undersökningar visar att ungas förtroende påverkas av faktorer som brister i tillgänglighet, kontinuitet och att inte bli tagen på allvar. Lägst förtroende ser vi bland unga män, samma åldersgrupp där 17 procent är stressade över sin framtid. I dessa tider, med ett oroligt omvärldsläge och snabb samhällsutveckling är det kanske viktigare än någonsin att man som ung blir lyssnad på, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.

Kristina Ström Olsson pekar också på andra faktorer som kan vara en orsak till utvecklingen, bland annat de långa vårdköerna inom svensk sjukvård.

— Långa och oförutsägbara väntetider till specialistvården samt stor skillnad beroende på var i Sverige du bor är inget bra recept för att skapa hög tillit. När det fortfarande finns mycket osäkerhet, både för företagare och för privatpersoner, kan vi som försäkringsbolag vara ett bra stöd. Vi kan hjälpa till med förebyggande hälsoinsatser, specialistvård och rehabilitering, säger Kristina Ström Olsson.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av del 3 av Ifs rapport ”Nordic Health Report 2025”.


Avtalat: Många fattar inte att de kan påverka sin tjänstepension

Posted on september 23, 2025 by - Pension

Många svenskar tror — felaktigt — att de inte kan påverka sin tjänstepension, enligt en ny undersökning inför Tjänstepensionens dag 27 september där Avtalat ställt frågor om årets tjänstepensionsbesked.

Under våren fick miljontals svenskar sitt årsbesked om tjänstepensionen.

På uppdrag av Avtalat har undersökningsföretaget Verian frågat 1 010 svenskar om tjänstepensionsbeskedet. Undersökningen genomfördes den under maj.

Av de som uppger att de inte har läst sitt besked svarar var femte att de har avstått med motiveringen att det inte är någon idé eftersom de ändå inte kan påverka sin tjänstepension. Bland dem som är 50 år eller äldre svarar 35 procent att de inte tror att de kan påverka.

— Det är verkligen synd att många har en felaktig bild och inte tror att de kan påverka sin tjänstepension. Det visar på det viktiga uppdrag som Avtalat har att öka kunskapen om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring, säger Avtalats VD David Lagneholm i en kommentar.

Avtalat framhåller att det finns flera sätt att påverka sin tjänstepension, bland annat att välja sparform och pensionsbolag. Pengarna kan placeras i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring hos ett antal olika pensionsbolag. Dessutom är det möjligt att lägga till efterlevandeskydd för sin tjänstepension.

Bliwa: De flesta svenskar tror att karriären peakar långt före 50

Posted on september 15, 2025 by - Liv

Många svenskar upplever att karriären har ett bäst före-datum långt innan pensionsåldern är i sikte, meddelar Bliwa. Enligt Bliwas rapport ”Anställningsbarhetsrapporten” tror fler än åtta av tio svenskar att arbetsgivare är mindre benägna att anställa personer över 50. 

Parallellt med detta uppger var tredje svensk mellan 20 och 34 år att man har tvekat att söka jobb på grund av vad man upplever som alltför högt ställda krav.

— Vi har hamnat i en paradox där både unga och äldre upplever att de inte passar in på arbetsmarknaden. Unga får inte chansen för att de saknar erfarenhet, och äldre för att de har “för mycket” av den. Resultatet är att allt fler känner sig bortvalda redan på förhand, säger Daniel Olemyr, projektledare för Anställningsbarhetsrapporten på Bliwa, i en kommentar.

Anställningsbarhetsrapporten är från Bliwa har tagits fram för att undersöka hur olika grupper på arbetsmarknaden upplever sina möjligheter att få och behålla ett arbete. Undersökningen som rapporten baseras på genomfördes i december – januari av Verian på uppdrag av Bliwa, med totalt 4 535 respondenter i åldrarna 20–65 år. I denna den fjärde delen av rapporten beskrivs bland annat hur personer över 50 år upplever att deras anställningsbarhet påverkas av ålder, erfarenhet och karriärutveckling bland.

I åldrarna mellan 50 och 65 år anser nära hälften av de tillfrågade i undersökningen att arbetsgivare inte värderar deras erfarenheter tillräckligt högt. Var fjärde i samma grupp upplever att det finns negativa attityder till äldre på deras arbetsplats, samtidigt som endast fyra av tio tror att de har goda möjligheter att byta jobb.

En fjärdedel av 50–65-åringarna bedömer att de just nu befinner toppen av sin karriär. Nästan lika många anser att de passerade sin topp redan för fem år sedan. Bland 20–34-åringar menar många att karriärens höjdpunkt nås redan vid 40. Åldersgruppen 35–49 år tror i sin tur att man står på toppen av sin karriär mellan 45 och 49 år.

If: Bara en av fem söker stöd hos chefen vid psykiska besvär

Posted on september 2, 2025 by - Sak

Endast en av fem svenskar vänder sig till sin chef för stöd när de upplever psykiska besvär som påverkar arbetsförmågan, enligt en undersökning från If. De flesta söker i stället hjälp hos familj och vården, men nära en fjärdedel väljer att inte söka hjälp alls. 

Det är tredje året i rad som If presenterar en nordisk hälsorapport, baserad på en undersökning om stress och arbetsplatshälsa i Norden. Totalt har 4 232 personer deltagit i undersökningen. I Sverige har 1 076 svenskar deltagit i enkäten, som skickades ut av If och Verian under januari – februari.

I undersökningen har det bland annat ställts frågor om hur stress påverkat arbetsförmågan. I Sverige uppger 38 procent att problem med den psykiska hälsan påverkat deras arbetsförmåga.

Men när psykiska besvär påverkar arbetsförmågan, är det ändå få svenskar som vänder sig till sin chef för hjälp. Enligt undersökningen vänder sig bara 19 procent av de svarande till sin chef om man drabbas av psykiska besvär. Det är i nivå med det nordiska genomsnittet på 18 procent.

Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson menar i en kommentar att resultatet är oroväckande:

— Det visar att vi har långt kvar innan arbetsplatsen är en trygg plats för att våga prata om problem med det psykiska välmåendet. För att få till hälsosamma arbetsplatser är det avgörande att chefer ges rätt verktyg och kompetens för att tidigt kunna fånga upp signaler och erbjuda stöd, säger hon.

De flesta söker istället stöd hos familj och vården. Cirka 38 procent av svenskarna anger att de vänder sig till sin familj när psykiska besvär påverkar arbetsförmågan och 46 procent söker hjälp hos läkare, psykolog eller annan vårdpersonal. Även vänner ses som ett viktigt stöd – en fjärdedel av svenskarna väljer att prata med en vän.

Av de tillfrågade angav 23 procent i Sverige att de inte sökte hjälp alls.

— Att så många väljer att inte söka hjälp alls visar hur viktigt det är att vi skapar arbetsplatser där det är enkelt och självklart att prata om hur man mår. Genom att erbjuda rätt stöd, utbilda chefer och arbeta aktivt med kulturen kan vi sänka trösklarna och förebygga att medarbetare far illa i tystnad, säger Kristina Ström Olsson.

Bliwa: Stressen och livspusslet oroar mest i framtidens arbetsliv

Posted on augusti 18, 2025 by - Liv

Den mest utbredda oron över framtidens arbetsliv handlar om ökad arbetsbelastning och stress, framgår det av undersökningen ”Anställningsbarhetsrapporten” från Bliwa. 

Anställningsbarhetsrapporten beskrivs som en ny rapport från Bliwa som vill skapa insikter som kan bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen som ligger till grund för rapporten har genomförts av Verian på uppdrag av Bliwa, genom svar från 4 535 deltagare i åldern 20–65 år som är hel- och deltidsarbetande eller arbetssökande. Undersökningen genomfördes i Sifo-panelen under perioden december-januari.

Av undersökningen framgår att oron inför framtidens arbetsmarknad är störst i norra Sverige, där sex av tio yrkesverksamma oroar sig för en framtid där jobbet tär mer på hälsan än i dag. Samtidigt visar undersökningen — kanske något överraskande — att oron för att ny teknik, AI och automatisering ska ta över arbetsuppgifter ligger långt ner på listan. I genomsnitt uppger bara drygt en av tio svenskar detta som sin främsta oro.

— Vi pratar väldigt mycket om teknikomställning, AI och digitala hot mot jobben. Men det människor i hela landet faktiskt oroar sig mest för är något mycket mer grundläggande: det handlar om att få ihop livspusslet och att inte orka med, säger Daniel Olemyr, projektledare för Anställningsbarhetsrapporten på Bliwa.

I stort sett alla län ligger på nivåer där nära hälften av invånarna är oroliga för hur stress kommer påverka deras arbete och hälsa i framtiden. I Blekinge, som visar lägst nivå, uppger ändå hela 42 procent att de känner denna typ av oro.

Oron för att ny teknik, AI och automatisering ska ta över arbetsuppgifter är högst i Stockholm med 16 procent. I Kalmar län uttrycker bara 9 procent oro över detta.

— Det är intressant att det finns en sådan diskrepans mellan vad som dominerar samhällsdebatten och vad människor faktiskt oroar sig för i sin vardag. För många är AI en abstrakt framtid medan stress, arbetsmiljö och orimliga krav redan är här, säger Daniel Olemyr.

Så mycket oroar sig svenskarna över stress – län för län
Län Procent
Västerbotten

60
Norrbotten

57
Värmland

57
Jönköping

56
Västernorrland

54
Dalarna

54
Uppsala

53
Östergötland

53
Kalmar

52
Jämtland

52
Gotland

51
Kronoberg

49
Halland

49
Stockholm

49
Örebro

48
Västra Götaland

47
Skåne

45
Gävleborg

45
Södermanland

44
Västmanland

43
Blekinge

42

Källa: ”Anställningsbarhetsrapporten” från Bliwa

Bliwas Anställningsindikator: Vi känner oss trygga med våra jobb

Posted on juli 9, 2025 by - Liv

Bliwas lanserade på onsdagen ”Anställningsindikatorn” som är tänkt att ta pulsen på trygghet och anställningsbarhet på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsindikatorn visar att de flesta känner sig trygga med sina jobb, även om många inte är säkra på att få ett nytt jobb om de skulle förlora sin nuvarande anställning. 

Undersökningen som ligger bakom Anställningsindikatorn genomförs kvartalsvis av Verian på uppdrag av Bliwa. Drygt 1 500 personer i åldrarna 18–65 år har fått besvara två frågor:

  • I vilken grad känner du oro över att förlora jobbet det kommande året?
  • Om du skulle förlora jobbet idag, hur trygg känner du dig med att få ett nytt jobb?

Enligt Anställningsindikatorn vi oss trygga med våra jobb. 60 procent av svenskarna anger att de inte känner någon oro alls för att förlora jobbet det kommande året, och endast 6 procent uppger att de är oroliga.

Samtidigt anger 25 procent att de känner sig otrygga med att få ett nytt jobb om de skulle förlora sin nuvarande anställning.

— Det är positivt att många känner sig trygga i sina nuvarande jobb. Samtidigt visar resultaten att den upplevda anställningsbarheten är svagare. Det kan indikera att vi har en underliggande svaghet på den svenska arbetsmarknaden, säger Daniel Olemyr som är projektledare på Bliwa.

Anställningsindikatorns index ligger i dag på 34 på en skala från 0 till 100, där högre värde indikerar högre upplevd otrygghet. Det är en liten ökning sedan förra mätningen, under första kvartalet 2025, som landade på 33.

Mätningen visar också att yngre känner större oro på arbetsmarknaden än äldre. 70 procent av de äldre uppger att de inte alls oroar sig för att förlora jobbet jämfört med 41 procent bland yngre. Skillnaden i synen på möjligheten att få ett nytt jobb är mindre, men även där är känslan av otrygghet större bland yngre. Unga män sticker ut särskilt när det gäller upplevd otrygghet på arbetsmarknaden.

— Anställningsindikatorn hjälper oss att följa hur den upplevda tryggheten och anställningsbarheten förändras över tid. Det visar också på skillnader mellan generationerna, något som både arbetsgivare och beslutsfattare behöver vara medvetna om, säger Daniel Olemyr.

If Nordic Health Report: Svenska män känner oro för framtiden

Posted on maj 8, 2025 by - Sak

Unga svenskar är den grupp i Norden som känner sig mest stressade över sin framtid. Allra mest oroar sig unga svenska män i åldrarna 18-29 år, visar Ifs årliga undersökning om hälsa som har genomförts i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Det är tredje året som If publicerar sin nordiska hälsorapport, som bygger på en undersökning genomförd av Verianpå uppdrag av If. Den första delen av hälsorapporten bygger på 4 232 intervjuer om stress i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

I Sverige uppger hela 82 procent av de tillfrågade att de känner en negativ stress i varierande grad. Bland de svenskar som svarat att de upplevt negativ stress säger 42 procent att de dessutom har lidit av långvarig, negativ stress under en period på mer än sex månader.

I undersökningen har även frågor ställts om symtom, och om vad som triggar stressen. Bland svenskarna är de vanligaste orsakerna till stress personliga eller privata problem — 31 procent, work-life-balance — 31 procent och krav på jobbet — 19 procent.

I årets undersökning har de tillfrågade även fått svarsalternativen ”min framtid” och ”det geopolitiska säkerhetsläget” som alternativ, när det gäller vad som utlöser stressen.

— Vi lever i en ny tid med geopolitisk osäkerhet vilket gör det relevant att se hur den påverkar människors upplevda hälsa. ”Min framtid” har lagts till som svarsalternativ då vi såg i Ungdomsbarometern att unga vuxna blivit oroligare, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.

Just när det gäller oron för framtiden sticker unga svenskar ut i undersökningen som grupp. 13 procent i åldersgruppen 18-29 år anger detta som det främsta skälet till stress. Bland svenska män 18-29 är siffran ännu högre: 17 procent. I andra nordiska länder är motsvarade siffra för män i åldersgruppen 18-29 betydligt lägre: 5 procent i Norge, 4 procent i Finland och 0 procent i Danmark.

— Det är generellt en period i livet som kännetecknas av många förändringar, där man ska utveckla nya roller och nya relationer. Många upplever det som stressande att behöva etablera en ny struktur i vardagen, skaffa sig ett nytt nätverk och bli ekonomiskt självständiga, säger Thomas Tobro Wøien, psykolog på If, i sin kommentar.

Ett skäl till att unga svenskar sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna när det gäller oron för framtiden skulle kunna bero just att arbetslösheten är högre i Sverige än i övriga nordiska länder.

— Som ung i en fas där man är under utbildning och etablering på arbetsmarknaden är det naturligt att det kan väcka oro om ekonomin upplevs som utmanande och arbetsmarknaden är svår. Mitt råd till unga som känner stress och oro för framtiden är att försöka hålla fokus så mycket som möjligt på här och nu. Fokusera på jobb, studier eller det som för dig i den riktning du önskar för framtiden, och se samtidigt till att det finns en balans i livet, med tid för återhämtning, fysisk aktivitet, sociala relationer och andra positiva aktiviteter. Om man blir väldigt orolig kan det vara bra att dela sina tankar med någon man litar på, säger Thomas Tobro Wøien.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Ifs nordiska hälsorapport del 1.