Helena Palmgren lyfter i en debattartikel i Svenska Dagbladet fram tre åtgärder för att förbättra flytträtten under 2026. Ett av förslagen är att avskaffa samtyckeskravet från tidigare arbetsgivare när det gäller individuella tjänstepensioner.
I artikeln skriver Helena Palmgren att möjligheten att kunna flytta pensionspengar har gett en rad positiva effekter, vilket hon beskriver som några av de största förbättringarna på pensionsmarknaden på decennier. Några av de positiva effekterna är sänkta avgifter, modernare fondutbud, ökad transparens och mer aktiva sparare.
– Konkurrensen har skärpts, kapital har frigjorts och spararna har fått betydligt bättre villkor. Det är en tydlig marknadsreaktion: när tidigare inlåsta tillgångar blir rörliga stiger kvaliteten och kostnaderna faller, skriver hon i artikeln i SvD.
Hon påpekar dock att det samtidigt kvarstår tydliga hinder för att åstadkomma full flytträtt.
Några av dessa hinder är kravet på medgivande från tidigare arbetsgivare, och osäkerhet kring flytträtten inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.
– Gemensamt för dessa områden är att spararen står i ett informationsmässigt underläge samtidigt som det fortfarande finns utmaningar i hur rådgivnings- och distributionsreglerna tillämpas och följs upp i praktiken. Det skapar onödig friktion på en marknad där individen bär hela risken för sin premiebestämda pension, heter det i debattartikeln.
Helena Palmgren föreslår nu tre åtgärder inför 2026 för att förbättra flytträtten och transparensen:
- Full transparens för spararna när det gäller totala avgifter, risk och avkastning i ett tydligt och pedagogiskt format direkt vid inloggning hos livbolagen.
- FI bör följa upp hur distributionsreglerna efterlevs och agera vid bristande rådgivning.
- Finansmarknadsministern bör ta initiativ för att avskaffa det föråldrade samtyckeskravet från tidigare arbetsgivare för individuella tjänstepensioner, och göra det möjligt att flytta pension digitalt, enkelt och säkert.
– Flytträtten har redan bevisat sitt värde. Därför är det anmärkningsvärt att just de sparare som betalat de högsta avgifterna under längst tid – och därmed skulle tjäna mest på dagens prispress och utveckling – fortfarande i praktiken hindras från att flytta sina gamla pensioner. Det snedvrider konkurrensen och cementerar en orättvis marknadsstruktur, heter det i artikelns slutkläm.

