Etikett: hfd

Dina överklagar skattedomar till Högsta förvaltningsdomstolen

Posted on maj 25, 2026 by - Sak

Dina Försäkringar söker nu prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsrätten för fem skattemål där bolagen enligt tidigare domar tvingas betala reavinstskatt vid försäljningen av aktier i Dina Försäkring AB – trots att aktierna enligt Dina-bolagen borde varit klassat som näringstillgångar. Totalt handlar skattemålen om tiotals miljoner kronor i skatt för Dina-bolagen. 

Bakgrunden till tvisten är att aktieinnehaven i Dina Försäkring AB tidigare varit klassade som lagertillgångar istället för näringstillgångar. Detta har vid försäljning av aktierna lett till att bolagen tvingats betala reavinstskatt på miljonbelopp, något som man sluppit om aktierna från början klassade som näringstillgångar.

Enligt bolagen redovisades aktierna till en början av misstag som lagertillgångar. I ett senare skede ändrade bolagen klassningen av aktierna till näringstillgångar.

men Skatteverket menade att det inte finns utrymme i lagstiftningen för att ändra klassificeringen av aktierna, och valde därför att upptaxera bolagen för reavinstskatt när försäljning skedde av aktierna. Domstolar i olika instanser har gått på Skatteverkets linje. Nu har Dina-bolagen valt att söka prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Överklagandena gäller fem olika skattemål som handlar om transaktioner i olika Dina-bolag med aktier i Dina Försäkringar AB. Detta är de fem bolagen – varav flera sedemera har fusionerat med andra bolag i Dina-federationen:

  • Dina Försäkringar Sydost ÖF, namnändrat till Dina Försäkringar Göta Ömsesidigt.
  • Dina Försäkringar Skaraborg-Nerike ÖF, fusionerat till Dina Försäkringar Göta Ömsesidigt.
  • Dina Försäkringar Jämtland Västernorrland ÖF, namnändrat till Dina Försäkringar Nord Ömsesidigt.
  • Dina Försäkringar Knallebygden Ätradalen, fusionerat till Dina Försäkringar Sydost och därefter namnändrats till Dina Försäkringar Göta Ömsesidigt.
  • Dina Försäkringar Öland ÖF, namnändrat till Dina Försäkringar Syd.

– De fem skattskyldiga yrkar att kapitalvinsterna hänförliga till aktietransaktioner med Dina Försäkringar AB inte ska tas upp till beskattning, heter det bland annat i överklagandet.

Ombud för Dina-bolagen är Urban Rydin vid Fyrklövern ekonomi och juridik AB,

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av överklagandet.


HFD underkände SRN-beslut om avkastningsskatt i Futur

Posted on mars 16, 2026 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att undanröja ett tidigare beslut från Skatterättsnämnden som gäller nedsättning av avkastningsskatt för utländska tillgångar i depåförsäkringar i Futur. 

Bakgrunden är att Futur under förra året skickade in en ansökan om förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Frågan till SRN gällde om det skulle vara möjligt för Futur att avräkna källskatt på utländska aktieinnehav vid beräkning av bolagets avkastningsskatt.

Skatterättsnämnden gick på Futurs linje, och förklarade att bolaget har rätt till nedsättning av avkastningsskatt på bolagets depåförsäkring genom avräkning av källskatt som betalas på aktieinnehav i utlandet.

Så här formulerade sig Skatterättsnämnden i sitt beslut den 30 september förra året:

– Det anförda innebär att Futur har rätt till nedsättning av avkastningsskatt genom avräkning enligt avräkningslagen avseende utländsk skatt som tagits ut på utdelning på värdepapper, även med den del av den utländska skatten som överskrider det belopp som källstaten har rätt att ta ut enligt gällande skatteavtal

Skatteverket höll inte med Skatterättsnämnden, utan valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. Myndigheten yrkade i sin inlagda till HFD att förhandsbeskedet skulle ändras så att avräkning bara får ske av skatt som tagits ut i enlighet med gällande skatteavtal.

I fredags, den 13 mars, kom beslutet från HFD.

Domstolen meddelade då att man ansåg att det var fel av Skatterättsnämnden att överhuvudtaget ta upp frågan från Futur till prövning. Detta eftersom förhandsbesked ska ges i skattefrågor för att – inför förestående affärer och andra rättshandlingar – ge klarhet i hur förfarandet kommer att bedömas i beskattningshänseende.

Eftersom förfrågan i det här fallet avsåg en pågående verksamhet anser HFD nu att det inte är av vikt för sökanden att ett förhandsbesked lämnas.

Inte heller menar HFD att det var av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att lämna något förhandsbesked i ärendet.

– En förutsättning för att förhandsbesked ska lämnas på den grunden är att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande (HFD 2015 ref. 78). Det har enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte kommit fram att den aktuella frågan är av det slaget. Skatterättsnämnden borde således inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökan avvisas, heter det i beslutet från HFD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Ny HFD-dom: Även om du är gift kan du få garantipension som en ogift

Posted on december 22, 2025 by - Pension

Om du är gift men inte lever stadigvarande med din make eller maka ska din garantipensionen beräknas som för en ogift person – även om det skulle vara så att ni träffar varandra relativt ofta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en ny dom. 

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål som gäller beräkningen av garantipension för en person som är gift men som ändå på många sätt lever som om hon vore ensamstående.

Bakgrunder är att underlaget för beräkning av garantipension är på olika belopp beroende på om en person är gift eller ogift. För en person som är gift är beloppet lägre än för en person som är ogift.

HFD klargör nu i domen att en gift person som stadigvarande lever åtskild från sin ska dock likställas med en ogift person vid beräkning av garantipension, om inte särskilda skäl talar emot det.

Rättsfallet rör en kvinna i 70-årsåldern bosatt i Stockholm som tidigare haft garantipension med belopp som gäller för ogifta. Sedan hon gift sig beslutade dock Pensionsmyndigheten att räkna om hennes pension enligt de regler som gäller för gifta. Kvinnan överklagade beslutet och kvinnan fick rätt både i förvaltningsrätt och i kammarrätt. Nu har alltså även Högsta förvalningsdomstolen i sin dom gått på kvinnans linje.

I domen konstaterar HFD att vid bedömningen av om en person ska anses stadigvarande leva åtskild från sin make, är det inte bara den faktiska boendesituationen som är avgörande utan det ska också vägas in om makarna har en sådan hushållsgemenskap som normalt präglar ett sammanlevande. I det här fallet bor makarna i olika länder och har aldrig haft någon gemensam bostad eller ekonomi. De har heller inte för avsikt att bo tillsammans. Däremot träffas de relativt ofta.

Men enbart det förhållandet att två makar träffas relativt ofta kan enligt HFD inte anses innebära att det föreligger en sådan hushållsgemenskap som medför att de inte kan anses stadigvarande leva åtskilda. HFD konstaterar också att det i lagstiftningen saknas stöd för uppfattningen att makar som har valt att leva isär inte skulle kunna anses leva stadigvarande åtskilda.

– Mot den bakgrunden finner Högsta förvaltningsdomstolen att NN har visat att hon och maken stadigvarande lever åtskilda. Några särskilda skäl för att hon inte ska likställas med en ogift person i pensionshänseende har inte kommit fram. NN:s garantipension ska således beräknas som för en ogift person, skriver HFD i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen som meddelades den 18 december.


Hedvig förlorade i momstvist i Högsta förvaltningsdomstolen

Posted on juli 6, 2025 by - Sak

Hedvig har förlorat i Högsta förvaltningsdomstolen i en tvist om moms i samband med den ombildning då verksamheten i moderbolaget överlåts till dotterbolaget Hedvig Försäkring. 

Bakgrunden till målet är att Hedvig under förra året inkom till Skatterättsnämnden med en begäran om förhandsbesked. Hedvig ville få ett klarläggande om momsreglerna i samband med att moderbolaget Hedvig AB överlät sin verksamhet till dotterbolaget Hedvig Försäkring.

Hedvig menade i sin ansökan att en undantagsbestämmelse borde vara tillämplig när det gäller överlåtelsen, bestämmelsen i 5 kap. 38 § ML, så att transaktionen inte ska betraktas som en leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster och därmed belastas av moms.

Så här lyder den bestämmelsen i momslagen:

”En sådan överlåtelse av tillgångar i en verksamhet som sker i samband med att verksamheten överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
    Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mottagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.” 

Skatteverket gick här på samma linje som Hedvig. Så här motiverade Skatteverket sitt ställningstagande, enligt Skatterättsnämndens referat i förhandsbeskedet:

”Verksamheten omfattas av undantag från skatteplikt hos Bolaget och verksamheten ska drivas vidare på samma sätt av dotterbolaget. Någon konkurrenssnedvridning eller något skatteundandragande uppkommer därmed inte eftersom dotterbolaget kommer att använda tillgångarna på samma sätt som Bolaget. Den aktuella verksamhetsöverlåtelsen omfattas därför inte av mervärdesskattens tillämpningsområde.”

Men Skatterättsnämnden höll inte med Hedvig och Skatteverket. Istället förklarade nämnden i sitt förhandsbesked tidigare i år att undantaget i bestämmelsen i momslagen inte är tillämpligt, eftersom Hedvig inte bedriver momspliktig verksamhet. Så här uttrycks det i förhandsbeskedet:

”Enligt Skatterättsnämndens mening anger den aktuella bestämmelsen i ML således klart och tydligt att en förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle ha varit avdragsgill för mottagaren. Eftersom dotterbolaget endast bedriver från skatteplikt undantagen verksamhet skulle rätt till avdrag för ingående skatt inte förelegat för dotterbolaget.”

Både Hedvig och Skatteverket valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle förklara att bestämmelsen i 5 kap. 38 § ML är tillämplig på överlåtelsen. De hänvisade bland annat till EU:s momsdirektiv och menade att kravet i andra stycket i bestämmelsen går utöver vad som kan anses vara nödvändigt för att hindra snedvridning av konkurrensen i det fall då både överlåtaren och mottagaren saknar avdragsrätt.

Men inte heller HFD lät sig bevekas, utan valde istället att fastställa Skatterättsnämndens beslut.

HFD menar i sin dom bland annat att lagregeln visst är i enlighet med EU:s direktiv i och med att den kan motiveras utifrån att förhindra snedvridning av konkurrensen.

”Högsta förvaltningsdomstolen delar inte parternas uppfattning. Om mervärdesskatt inte erläggs i ett fall som detta kan mottagaren nämligen komma att få en konkurrensfördel jämfört med andra aktörer som utför samma slags skattebefriade transaktioner men med användning av tillgångar som förvärvats på annat sätt än genom en verksamhetsöverlåtelse eftersom de är tvungna att betala skatt på förvärven och övervältra den på sina kunder. /…/ Mot den angivna bakgrunden finner Högsta förvaltningsdomstolen att 5 kap. 38 § andra stycket ML kan motiveras utifrån behovet att hindra snedvridning av konkurrensen. Att bestämmelsen i någon mån är utformad som en schablonbestämmelse får anses vara sakligt motiverat och förenligt med direktivet”, heter det bland annat i domen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades i juni.


Ny dom i HFD: Compliancetjänster är inte undantagna från moms

Posted on januari 6, 2025 by - Allmänt

I en färsk dom står Högsta förvaltningsdomstolen fast att compliancetjänster som tillhandahålls till ett fondbolag inte är befriade från mervärdesskatt. Domen är av allt att döma relevant även för compliancetjänster som säljs till försäkringsbolag. 

Domen gäller ett förhandsbesked som överklagats från Skatterättsnämnden till Högsta förvaltningsdomstolen. HFD fastställer genom sin dom Skatterättsnämndens beslut.

Bakgrunden är att ett företag ansökt om förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Företaget tillhandahåller tjänster inom regelefterlevnad och riskhantering till fondbolag och andra finansiella institut under Finansinspektionens tillsyn, och vände sig till Skatterättsnämnden för att få klarlagt huruvida tjänster i form av rådgivning och stöd avseende regelefterlevnad och riskhantering hos fondbolag utgör sådan förvaltning av värdepappersfonder som är undantagen från skatteplikt

I sitt förhandsbesked kom Skatterättsnämnden fram till att bolagets rådgivnings- och stödtjänster inte utgör sådan förvaltning som omfattas av undantaget från skatteplikt inom området för finansiella tjänster.

— Det aktuella tillhandahållandet innebär att bolaget bistår med rådgivning och stöd till fondbolagets funktioner för regelefterlevnad och riskhantering. Även om dessa administrativa funktioner hör till fondbolagets förvaltning kan avtalet inte uppfattas som att bolaget övertar och utför någon uttrycklig del av förvaltningen. Tjänsterna har därför inte en sådan avgränsad karaktär eller ett sådant samband med fondbolagets verksamhet att de vid en helhetsbedömning kan anses utgöra förvaltning av särskilda investeringsfonder, konstaterade Skatterättsnämnden i sitt förhandsbesked.

Skatteverket vände sig till Högsta förvaltningsdomstolen med en begäran om att domstolen skulle fastställa förhandsbeskedet.

HFD menar nu i sin dom, i likhet med Skatterättsnämnden, att tillhandahållande av råd och stöd om regelefterlevnad och riskhantering hos fondbolag utgör inte sådan förvaltning av värdepappersfonder som är undantagen från skatteplikt.

— Utifrån de förutsättningar som lämnats i ansökan gör Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden. Förhandsbeskedet ska därför fastställas, skriver HFD i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades den 30 december.

HFD: Maka får inte överklaga beslut om indragen pension för försvunnen

Posted on januari 2, 2025 by - Pension

Om en person är försvunnen — men inte dödförklarad — har personens maka inte rätt att överklaga Pensionsmyndighetens beslut att dra in pensionen för den försvunne. Det framgår av en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen. 

År 2016 försvann en pensionär.

Inga livstecken har nått de anhöriga efter försvinnandet.

Fyra år senare, den 19 november 2020, beslutade Pensionsmyndigheten att allmän ålderspension inte längre skulle betalas ut till mannen.

Den försvunne mannens maka överklagade beslutet med hänvisning till att han faktiskt inte var dödförklarad. Pensionsmyndigheten stod i sitt omprövningsbeslut fast vid sitt beslut att upphöra med pensionsutbetalningarna. Även förvaltningsrätten i Stockholm avslog överklagandet med motiveringen att Pensionsmyndigheten haft grund för sitt beslut att upphöra med pensionsutbetalningarna.

Domen överklagades till kammarätten i Stockholm — som i sin dom år 2023 gick helt och hållet på makans linje. Kammarrätten menade att det inte finns skäl för Pensionsmyndigheten att ställa lägre krav för att en person ska betraktas som avliden än de krav som ställs i lagen om dödförklaring. Pensionsmyndigheten hade alltså inte rätt att upphöra med pensionsutbetalningarna, ansåg kammarrätten.

Pensionsmyndigheten överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen — som nu har kommit med sin dom i målet.

HFD slår nu i sin dom fast att Pensionsmyndighetens ursprungliga beslut att upphöra med pensionsutbetalningarna till den försvunne mannen ska stå fast.

HFD:s motivering är att lagen inte ger något utrymme att ompröva ett beslut för en person som inte är konstaterat avliden, ifall begäran av omprövning görs av en annan person än den som beslutet avser. I det här fallet hade med andra ord den försvunne mannens maka inte rätt att överklaga beslutet, eftersom mannen inte dödförklarats. Så här formuleras det i domen:

— Det kan konstateras att vid tidpunkten för NN:s begäran om omprövning var NN:s make varken konstaterat avliden eller dödförklarad enligt lagen om dödförklaring. NN hade alltså inte rätt att få grundbeslutet omprövat med stöd av 24 §, skriver HFD i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen som meddelades den 27 december.


Gamla Liv vann i HFD i Skattetvist om drygt 100 miljoner kronor

Posted on december 4, 2024 by - Liv

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv har vunnit i ett skattemål i Högsta förvaltningsdomstolen, gällande vilken typ av beskattning som ska ske när det gäller mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker. Därmed slipper bolaget betala ytterligare skatt på drygt 100 miljoner kronor som Skatteverket hade krävt.  

Målet i HFD gällde om Gamla Livs affär när det gäller mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker ska beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt.

Bakgrunden är att Skatteverket beslutat att höja inkomsten av näringsverksamhet i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs för beskattningsåren 2014 och 2015 med 70,8 miljoner kronor respektive 32,7 miljoner kronor, avseende mottagen återförsäkring för risker kopplade till sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Skatteverkets ansåg nämligen att bolagets verksamhet som avsåg mottagen återförsäkring skulle beskattas med inkomstskatt, i enlighet med en undantagsbestämmelse i inkomstskattelagen.

På Gamla Liv menade man däremot att den mottagna återförsäkringen skulle beskattas med avkastningsskatt, enligt huvudregeln. Bolaget överklagade därför Skatteverkets beslut till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade år 2022 att bifalla överklagandet. Domstolen slog fast att det saknades stöd i lagstiftning och förarbetena att tolka lagen som Skatteverket gjort.

Skatteverket överklagade till kammarrätten i Stockholm som precis som förvaltningsrätten gick på bolagets linje. Myndigheten överklagade vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som den 23 april meddelade prövningstillstånd.

Nu har alltså dom meddelats i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD går i domen — i likhet med förvaltningsrätt och kammarrätten — helt på bolagets linje. Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att den undantagsparagraf som Skatteverket hänvisade till inte alls är relevant när det gäller beskattning av återförsäkring.

Så här formuleras det i domen från HFD:

— Bestämmelsen i 39 kap. 4 § inkomstskattelagen avser inkomster, premier och utgifter som hänför sig till sjuk- och olycksfallsförsäkringar och omfattar inte återförsäkringar. Av detta följer att det saknas stöd för att inkomstbeskatta den aktuella återförsäkringsrörelsen. Skatteverkets överklagande ska därmed avslås.

Enligt domen beviljas bolaget ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 250 000 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s dom.


Glenn Nilsson: ”Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen”

Posted on april 26, 2024 by - Förmedling

”Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen”. Det säger SFM:s vice ordförande Glenn Nilsson i en kommentar till Sak & Liv gällande utgången i HFD av det rättsfall som klargjorde att det är möjligt att löpande ta medel ur en pensionsförsäkring för att arvodera en försäkringsförmedlare.

Tidigare i april föll domen i Högsta förvaltningsdomstolen i ”Lovisamålet”, som gällde huruvida det var möjligt att arvodera en försäkringsförmedlare genom att medel tas ur kapitalet på en pensionsförsäkring.

HFD beslutade i sin dom — med ändring av Skatterättsnämndens tidigare förhandsbesked i ärendet — att det inte är i strid med villkoren för pensionsförsäkringar att ta pengar från kapitalet för att bekosta ett arvode till en försäkringsförmedlare.

Målet har drivits som ett pilotfall av Svenska försäkringsförmedlares förening. Beteckningen ”Lovisamålet” kommer från namnet på det företag som figurerade som arbetsgivare i pilotmålet. I pilotfallet har Söderberg & Partners varit försäkringsförmedlare och Futur Pension försäkringsgivare.

Glenn Nilsson är vice ordförande för SFM och ordförande för SFM:s livgrupp, som tillsammans med en arbetsgrupp tillsatt av SFM har drivit pilotfallet.

Sak & Liv har bett Glenn Nilsson om en kommentar till domen.

Grattis till vinsten i HFD! Tänker ni att HFD:s utslag var väntat?

— Arbetet startade något år innan vi prövade ärendet i Skatterättsnämnden, SRN. Under det första året handlade en stor del i att analysera rättsläget och förutsättningarna att lyckas. Vi kände oss stärkta av det arbetet. Väl i processen, först SRN, därefter HFD, framkommer alternativa sätt att se på regelverk, framförallt från Skatteverket. I det ljuset odlas kanske en del oro men vi har haft ett gott självförtroende hela vägen.

Både SRN och Skattemyndigheten hade en annan syn på rättsläget än HFD. Var det en överraskning när SRN:s förhandsbesked kom under förra året? 

— Nej, det var vårt huvudscenario.

Går det att säga vilken betydelse som HFD-domen kan komma att få för marknaden? 

— Den har betydelse för de kunder som vill arvodera förmedlares arbete. Historiskt har det funnits utmaningar med ett ”level playing field” mellan olika sätt att ersätta förmedlare.

Kan man vänta sig nya upplägg för p-försäkringar efter domen?

— Domen har sannolikt satt igång ett arbete i branschen som leder till förändringar i förlängningen. Det är dock viktigt att det sker genomtänkt. Det finns lärdomar från Danmark efter införandet 2007. För att skapa kundnytta krävs exempelvis branschgemensamma standards.

Några andra rättsfrågor som ni tänker är angeläget att reda ut?

— Avsikten med att söka förhandsbesked var att förmedlarbranschen kände osäkerhet kring tidigare dom vad avser avtalsförhållande och tolkningar. Vi ville bland annat tydliggöra vilka arbetsuppgifter som kan inbegripas i ett arvoderat upplägg. Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen.

Någon kommentar i övrigt?

— Jag vill tacka SFM:s arbetsgrupp för ett fantastiskt arbete och speciellt lyfta Claes Bergwik som bidragit med djup kompetens och inte minst hög energi. Till det Nils Schmid, KPMG, som bidragit med sin erfarenhet från liknande fall, säger Glenn Nilsson till Sak & Liv.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Lovisa-målet.


HFD meddelar prövningstillstånd om beskattning av SEB Gamla Liv

Posted on april 24, 2024 by - Liv

Ska ett livbolags verksamhet med mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker ska beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt? Det ska Högsta förvaltningsdomstolen nu ta ställning till i ett mål som gäller Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. För bolaget står drygt 100 miljoner kronor på spel avseende beskattningsåren 2014 och 2015.  

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 23 april prövningstillstånd i ett mål som avser beskattning av SEB Gamla Liv.

Bakgrunden är att Skatteverket tidigare beslutade att höja inkomsten av näringsverksamhet i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs för beskattningsåren 2014 och 2015 med 70,8 miljoner kronor respektive 32,7 miljoner kronor, avseende mottagen återförsäkring för risker kopplade till sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Skatteverkets ansåg nämligen att den verksamhet som avsåg mottagen återförsäkring skulle beskattas med inkomstskatt, i enlighet med en undantagsbestämmelse i inkomstskattelagen.

På Gamla Liv menade man däremot att den mottagna återförsäkringen skulle beskattas med avkastningsskatt, enligt huvudregeln. Skatteverkets beslut överklagades därför till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade år 2022 att bifalla överklagandet. Domstolen slog fast att det saknades stöd i lagstiftning och förarbetena att tolka lagen som Skatteverket gjort.

Skatteverket överklagade till kammarrätten i Stockholm, som i likhet med förvaltningsrätten gick på bolagets linje.

Även kammarrättens dom överklagades av Skatteverket — och nu har Högsta förvaltningsrätten alltså beslutat att meddela prövningstillstånd för målet.

— Den fråga i målen som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller om ett livförsäkringsföretags verksamhet som består av mottagen återförsäkring avseende sjuk- och olycksfallsrisker ska beskattas med avkastningsskatt eller inkomstskatt, heter det bland annat i HFD:s beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet om att meddela prövningstillstånd.


HFD: OK att arvodera förmedlaren direkt ur en pensionsförsäkring

Posted on april 12, 2024 by - Förmedling

Högsta förvaltningsdomstolen har — med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked — i en dom beslutat att en försäkring inte upphör att klassificeras som en pensionsförsäkring för att det tas medel ur kapitalet för att finansiera arvodet till en försäkringsförmedlare.

Bakgrunden till frågeställningen är att en försäkring för att kunna definieras som en pensionsförsäkring måste uppfylla vissa villkor. Bland annat får försäkringsavtalet inte tillåta att medel tas ut ur försäkringen i strid med dessa villkor.

Men är det i strid med villkoren för pensionsförsäkringar att ta pengar från kapitalet för att bekosta ett arvode till en försäkringsförmedlare?

I ett pilotfall ställdes tidigare frågan till Skatterättsnämnden om det var OK med ett avtal om en pensionsförsäkring för en anställd vid ett företag innebärande att en försäkringsförmedlaren bistår vid förvaltningen av försäkringsavtalet med sådant som rådgivning, hantering av placeringsalternativ, fondbyten, löne- och premiejusteringar, val av försäkringsskydd, upprättande och ändring av förmånstagarförordnande och uttagsplanering inför och vid pension, där förmedlaren — i enlighet med en överenskommelse med försäkringsbolaget — får ett månatligt arvode baserat på värdet på försäkringen. Målet har benämnts ”Lovisamålet” med utgångspunkt på namnet på arbetsgivaren.

Ett sådant avtal strider mot reglerna, menade Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked i oktober förra året.

Skatterättsnämnden ansåg nämligen att avtalen innebär att försäkringskapitalet, genom uttaget av medel för att finansiera arvodet för de aktuella tjänsterna, används för att ställa medel till försäkringstagarens förfogande.

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har meddelat sin dom.

I domen, som kom på torsdagen, konstaterar HFD att rådgivningstjänster av detta slag får ses som nödvändiga för att försäkringen ska utformas så att den passar den anställde och för att den anställde ska kunna tillgodogöra sig pensionsförmånerna på bästa sätt. Att medel tas ut ur försäkringen för att bekosta tjänsterna anses därför inte strida mot pensioneringssyftet, vilket innebär att försäkringen fortfarande är att betrakta som en pensionsförsäkring.

Så här skriver HFD i sin dom:

— Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att ingåendet av de i ansökan beskrivna avtalen inte innebär att försäkringen inte är en pensionsförsäkring samt att uttaget av medel ur försäkringskapitalet inte medför att avskattning ska ske.

Tove Hässler, VD för Svenska Försäkringsförmedlares förening, SFM, säger i en kommentar att man ser positivt på HFD:s dom:

— SFM ser positivt på framgången att nå målet om möjlighet att finansiera en försäkringsförmedlares tjänster enligt lagen om försäkringsdistribution genom kundens försäkringskapital i en pensionsförsäkring. Vi ser detta som en kompletterande ersättningsmodell för att öka transparensen och konkurrensen med kundnyttan i fokus. För SFM är det helt centralt att en konsument inte ska drabbas negativt av ett oklart rättsläge, att branschens anseende är fortsatt starkt och att marknadens distributionsmodeller utvecklas. I övrigt kommer vi nu att analysera domen vidare.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Så kan franschisetagare till försäkringsbolag få lägre skatt

Posted on februari 7, 2024 by - Allmänt

Ifall ett försäkringsbolag äger över 30 procent av ett bolag som drivs av en franschisetagare till bolaget, så behöver inte någon del av aktieutdelningen tas upp som inkomst av tjänst. Istället kan all utdelning beskattas som kapitalinkomst vilket innebär en lägre skattesats. Det är innebörden av ett färskt avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen om tillämpningen av den så kallade utomståenderegeln. 

Bakgrunden är att 50-årig man bosatt i Saltsjö-Boo utanför Stockholm år 2022 vände sig till Skatterättsnämnden med en skattefråga gällande ett planerat företag som avsåg att sluta ett franchiseavtal med ett försäkringsbolag. (Eller mer korrekt är väl att beskriva det hela som ett pilotfall initierat av försäkringsbolaget, det brukar vara så det är i denna typ av ärenden hos SRN.)

Enligt ansökan till Skatterättsnämnden handlade det om en ny helt modell av franchiseavtal för att skapa konkurrenskraftiga, operativa och kommersiella förutsättningar för extern rekrytering av försäkringsförmedlare.

Det blivande franschisebolaget — som i ansökan går under namnet NYAB — ska enligt ansökan förmedla försäkringsbolagets produkter. Bolaget ska ägas till 69 procent av försäkringsförmedlaren och till 31 procent av försäkringsbolaget. Mannen blir anställd på heltid i bolaget med marknadsmässig månadslön.

I ett fåmansbolag beskattas normalt aktieutdelning på kvalificerade andelar delvis som inkomst av tjänst. Kvalificerade andelar är aktier som ägs av någon som är aktiv i företaget. Syftet med denna regel är att motverka att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst.

Men i vissa undantagsfall gäller den så kallade utomståenderegeln. Regeln innebär att om en utomstående — det vill säga en ägare som inte är verksam i bolaget — äger andelar i fåmansbolaget i i betydande omfattning, så ska andelar i fåmansföretaget inte anses vara kvalificerade. I alla fall inte om det inte skulle finnas särskilda skäl. Logiken bakom utomståenderegeln är att det i sådana fall ofta saknas anledning för delägare att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst i syfte att minska skatten, eftersom de i så fall också måste avstå en del av inkomsten till de utomstående ägarna.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde nu huruvida den så kallade utomståenderegeln skulle bli tillämplig i den blivande franchisetagarens fall.

Skatterättsnämnden svarade i sitt beslut i maj förra året ja på frågan. Utomståenderegeln skulle vara tillämplig på andelarna i NYAB. Med andra ord skulle eventuell aktieutdelning inte till någon del skulle tas upp som inkomst av tjänst, eftersom det på grund av utomståenderegeln inte rörde sig om kvalificerade andelar.

Skatteverket överklagade beslutet från Skatterättsnämnden till Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt Skatteverket innebar ett löfte från försäkringsbolaget att lämna villkorade aktieägartillskott för att vid behov täcka fasta kostnader, att det fanns en reell möjlighet till inkomstomvandling.

På tisdagen meddelade HFD sin dom.

I domen tillbakavisar domstolen Skatteverkets farhågor och fastställer därför Skatterättsnämndens besked om att utomståenderegeln är tillämplig i detta fall.

Så här formuleras detta i HFD:s dom:

”I och med att försäkringsbolaget har rätt att få tillbaka gjorda tillskott kommer utdelning på aktierna i NYAB att lämnas till bägge aktieägarna i förhållande till vad var och en av dem faktiskt har investerat. För NN innebär det att det typiskt sett inte lönar sig för honom att i stället för att ta ut lön låta NYAB lämna utdelning på aktierna eftersom utdelningen till mer än 30 procent tillfaller försäkringsbolaget. Någon reell omvandlingsmöjlighet finns därmed inte i den tänkta strukturen.

Det utomstående ägandet får därför enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening anses motverka att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster och det finns därför inte särskilda skäl att anse att NN:s andelar i NYAB är kvalificerade. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därmed fastställas.”

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.