Etikett: Kantar Public

If: Bara 43 % av husägarna litar på kommunens skyddsåtgärder

Posted on januari 16, 2025 by - Sak

Bara 43 procent av husägarna litar på att kommunen har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder, enligt en ny Sifo-undersökning från If.

Undersökningen genomfördes i oktober av If tillsammans med Verian, tidigare Kantar Public/Sifo, bland 1 032 husägare i i Sifo-panelen.

En bakgrund till undersökningen är att klimatförändringarna väntas öka förekomsten av extremväder, som översvämningar och värmeböljor. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka, på andra håll ökar risken för vattenskador vid omfattande regnoväder.

• Philip Thörn

Philip Thörn är hållbarhetschef på If. Han säger i en kommentar att han inte är förvånad över resultatet av undersökningen:

— Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter.

Sifoundersökningen visar också att fler än hälften hälften — 52 procent — av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.

Philip Thörn menar också att det låga förtroendet kan kopplas till det flertal extrema väderhändelser som drabbat Sverige under senare år, bland annat skyfallet i Gävle och stormen Hans, som orsakat omfattande skador.

— Samtidigt har flera undersökningar visat att klimatanpassningsarbetet går alldeles för långsamt. Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att de insatser som hittills har gjorts inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället och att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning, säger Philip Thörn.

Naturskadorna varierar från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt i väg. Under 2023 betalade försäkringsbolagen ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador, enligt statistik från Svensk Försäkring.

— Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.

Det kan till exempel handla om förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Sådana åtgärder, i kombination med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.

Drygt två av fem (43%) husägare är trygga med att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador.

52 procent av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.

If: Bara tre av tio husägare har förberett sig på extremväder

Posted on november 19, 2024 by - Sak

De flesta svenska husägare saknar beredskap för att skydda sitt hus mot oväder visar en ny undersökning från If. 

Undersökningen har utförts av Verian, tidigare Kantar Public/Sifo, på uppdrag av If. 1 032 svenska husägare svarade under perioden 10–15 oktober på en webbenkät.

I enkäten svarade 57 procent av de tillfrågade husägarna att de inte är oroliga för att deras hus ska drabbas av väderskador de närmaste tio åren.

65 procent svarade att de hittills i låg utsträckning har funderat på vilka skadeförebyggande åtgärder som kan vidtas om de får veta att bostaden riskerar att utsättas för extremväder inom 24 timmar. Bara 28 procent av de tillfrågade säger sig i hög utsträckning ha funderat på vilka skadeförebyggande eller skadebegränsande åtgärder som kan vidas.

— Det här är mycket intressanta siffror, som visar att beredskapen bland husägare i Sverige är alldeles för låg, med tanke på de senaste årens alltmer extrema väder. Jag tror att många husägare tänker att ”det här händer inte mig” och dessutom kan det finnas en stor okunskap om hur man kan förbereda sig ifall en storm eller ett kraftigt skyfall är på väg, säger Ifs försäkringsexpert Jenny Rudslätt i en kommentar.

Enligt Svensk försäkrings statistik var skador orsakade av vatten och översvämningar den vanligaste och den dyraste typen av skada förra året. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap varnar för att det varmare klimatet kan leda till ännu fler översvämningar i framtiden.

Samtidigt uppger husägare att de väderskador som de är mest oroliga för är att deras bostad ska drabbas av är storm eller översvämningar.

— Extremväder orsakat av klimatförändringarna är här för att stanna och det måste såväl samhälle, det vill säga myndigheter och beslutsfattare, som husägare förbereda sig för. Vi lever nu med en ny typ av extremväder, som kräver att vi skyddar våra hus bättre, säger Jenny Rudslätt.

Länsförsäkringar: Föräldrar sparar 597 kr i månaden till barnen

Posted on juli 25, 2024 by - Allmänt

I genomsnitt sparar svenska föräldrar 597 kronor per månad till sina barm, framgår det av en undersökning från Länsförsäkringar. Det genomsnittliga beloppet har ökat med 76 kronor sedan förra året. Samtidigt visar undersökningen att låginkomsttagare har dragit ned på barnens sparande det senaste året och att var åttonde förälder inte sparar alls till barnen. 

Undersökningen har utförts av Verian — tidigare Kantar Public — på uppdrag av Länsförsäkringar under perioden 31 januari till 6 februari bland 1 000 föräldrar via Sifopanelen.

I de inkomstgrupper som Länsförsäkringar har definierat som höginkomsttagare är sparandet till barnen i genomsnitt 675 kronor per månad och barn. Snittbeloppet för låginkomsttagare har gått ned till 375 kronor per månad och barn.

Föräldrar som har dragit ned på sparandet till barnen på grund av det sämre ekonomiska läget är framförallt ensamstående föräldrar och hushåll med låg inkomst. Bland dessa grupper uppger 22 respektive 36 procent att de har tvingats dra ned på sparandet, jämfört med 14 procent för befolkningen som helhet.

— Att spara till sina barn handlar om att underlätta deras insteg i vuxenlivet, som ofta kostar mer än man tror. Det finns en risk att barnens framtidsmöjligheter påverkas av föräldrarnas ekonomi. Små skillnader i sparandet, som kan verka obetydliga idag, kan resultera i betydande belopp på lång sikt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Trots att det genomsnittliga sparbeloppet har ökat jämfört med föregående år, konstaterar Länsförsäkringar att sparbeloppen inte har hållit jämna steg med inkomstutvecklingen. För tio år sedan sparade föräldrar i genomsnitt 515 kronor per barn. 2014 låg den genomsnittliga nettoinkomsten på 22 000 kronor per månad. Sedan dess har den genomsnittliga nettoinkomsten ökat med omkring 9 000 kronor till 31 000 kronor. Om sparandet till barnen skulle ha ökat i samma utsträckning som genomsnittslönen skulle sparandet i dag ligga på 735 kronor per månad och barn.

— Det är lätt att glömma att körkort och att skaffa sig en bostad, som man vanligtvis sparar till, blir dyrare med tiden. Det innebär att man måste justera sparandet i takt med inflationen eller löneutvecklingen för att bibehålla köpkraften. Fundera också ett extra varv kring syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner summan i ett rimligt månadssparande och anpassa risken på sparandet, säger Stefan Westerberg.

Länsförsäkringar: Så prioriterar föräldrar när pengarna tar slut

Posted on juli 19, 2024 by - Allmänt

44 procent av föräldrarna i Sverige har dragit ned på utgifterna för sina barn det senaste året, visar en ny undersökning från Länsförsäkringar.

Undersökningen genomfördes av Verian — tidigare Kantar Public — på uppdrag av Länsförsäkringar under januari och februari, via Sifopanelen med svar från 1 000 individer 18—79 år med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år.

Av undersökningen framgår — kanske inte helt överraskande — att barn till ensamstående föräldrar och låginkomsttagare är mest utsatta. Bland dessa grupper anger 63 procent respektive 67 procent att de tvingats dra ned på utgifter kopplat till barnen det senaste året.

— Det är tydligt att många föräldrar känner av de ekonomiska påfrestningarna och gör förändringar för att balansera familjens budget. Det kan därför vara värt att prata med barnen så att de förstår motiven till neddragningarna och för att stämma av så att förändringarna inte går ut över barnens välmående, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Det här är de kostnader som har påverkats mest bland föräldrar som dragit ned på kostnaderna:

  • Restaurangbesök och fika: 22 procent av föräldrarna har minskat utgifterna för restaurangbesök och fika med familjen.
  • Resor: 17 procent av föräldrarna har minskat sina utgifter för familjeresor.
  • Andra nöjesaktiviteter: 17 procent har minskat utgifterna för nöjesaktiviteter som biobesök och lekland.
  • Kläder, skor och accessoarer: 13 procent av föräldrarna har minskat sina utgifter inom detta område. Detta kan innebära att barnen får färre nya kläder och skor än tidigare.
  • Presenter till jul och födelsedag: 8 procent av föräldrarna har dragit ned på utgifterna för presenter till speciella tillfällen som jul och födelsedagar.

Länsförsäkringar: Ensamstående sparar in mest på pensionssparande

Posted on mars 22, 2024 by - Allmänt

27 procent av de ensamstående föräldrarna har minskat sitt pensionssparande under senare tid, enligt en färsk undersökning från Länsförsäkringar. Det kan jämföras med 15 procent som är snittet för barnfamiljer.

Undersökningen genomfördes i januari av Verian, tidigare Kantar Public, på uppdrag av Länsförsäkringar via Sifopanelen, bland totalt 1 000 familjer med barn under 11 år.

— I dessa tider, när marginalerna är lägre än någonsin tidigare är det lätt att prioritera kortsiktiga ekonomiska behov framför långsiktigt sparande vilket på sikt påverkar tryggheten i ens ekonomi. Effekterna av att många väljer att i unga år avstå från att spara till pensionen kan vara allvarliga och leda till ökad ekonomisk sårbarhet både för individen och samhället som helhet, säger Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar.

Undersökningen visar också att det  är stor skillnad mellan barnfamiljer med låg inkomst och familjer med hög inkomst när det gäller pensionssparande.

— Resultaten från vår undersökning tyder på att ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst tillhör de grupper som pensionssparar minst. Den höga andelen av de som bor själva med barn och som inte pensionssparar privat indikerar ett behov av ökad information till denna grupp för att de ska förstå vikten av långsiktig ekonomisk planering och att även små belopp kan göra skillnad, säger Trifa Chireh.

I ett räkneexempel visar Länsförsäkringar att ett sparande på 300 kronor i månaden i 25 år kan öka pensionen med 3 400 kronor i månaden under fem år. Sparar man istället 500 kronor kan det ge drygt 5 600 kronor per månad. Uträkningen avser ett sparande i en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkont med en avkastning på 5 procent efter skatter och avgifter.