Bara 43 procent av husägarna litar på att kommunen har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder, enligt en ny Sifo-undersökning från If.
Undersökningen genomfördes i oktober av If tillsammans med Verian, tidigare Kantar Public/Sifo, bland 1 032 husägare i i Sifo-panelen.
En bakgrund till undersökningen är att klimatförändringarna väntas öka förekomsten av extremväder, som översvämningar och värmeböljor. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka, på andra håll ökar risken för vattenskador vid omfattande regnoväder.
• Philip Thörn
Philip Thörn är hållbarhetschef på If. Han säger i en kommentar att han inte är förvånad över resultatet av undersökningen:
— Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter.
Sifoundersökningen visar också att fler än hälften hälften — 52 procent — av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.
Philip Thörn menar också att det låga förtroendet kan kopplas till det flertal extrema väderhändelser som drabbat Sverige under senare år, bland annat skyfallet i Gävle och stormen Hans, som orsakat omfattande skador.
— Samtidigt har flera undersökningar visat att klimatanpassningsarbetet går alldeles för långsamt. Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att de insatser som hittills har gjorts inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället och att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning, säger Philip Thörn.
Naturskadorna varierar från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt i väg. Under 2023 betalade försäkringsbolagen ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador, enligt statistik från Svensk Försäkring.
— Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.
Det kan till exempel handla om förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Sådana åtgärder, i kombination med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.
Drygt två av fem (43%) husägare är trygga med att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador.
52 procent av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.
